Kategori: Interpellationer

Undertecknad har fått till sig oroande uppgifter om dagvattnet i ett område på Tynäs. Området som
berörs är V:a Tye 1:146. Från detta område släpps det ut smutsigt dagvatten direkt i strandkant.
Strider rejält mot miljölagstiftningen. Ett hot mot bl.a. de lekande fiskarna.


Uppenbarligen har ingen tillräcklig kontroll gjorts. Det finns även en oro gällande de olika nivåerna på
tomterna. Många tomter på området ligger för lågt i förhållande till vägar och löper således en stor
risk att bli översvämmade.


Så mina frågor till kommunstyrelsens ordförande lyder:


Vilka anvisningar och regler har kommunen fastställt gällande dagvatten?


Har kommunen kontrollerat att dessa regler efterlevs?


Om dagvattnet är tänkt att ledas till Vänern, har man tänkt sig kulvert eller öppet dike?


Har rätten att släppa/leda dagvatten över annans mark reglerats?


Vilka nivåer har kommunen fastställt för de olika tomterna?


Har dessa nivåer kontrollerats?

Få har kunnat undgå att det råder ökad oro bland våra kommuninvånare när det gäller den
ökande otryggheten i samhället. Allt från vandalisering till droger och våldsdåd med dödlig
utgång. Åtgärder har gjorts av kommunen med bl.a. ökad närvaro av väktare. Det är bra men
räcker inte för att tillgodose det verkliga behovet av insatser. Ökad polisiär närvaro är en
viktig komponent här. Det ligger inte på kommunens bord att anställa och organisera inom
polisen. Det är statens uppgift. Men en kommun kan föra dialog och utföra ett visst
påverkansarbete.
Vi undrar här hur den nya majoriteten för dialog uppåt gentemot polisen för att få ökad
trygghet i vår kommun. En del av de grövre brotten skall, enligt våra källor, vara kopplat till
organiserad brottlighet. Är brottlighet organiserad så finns det ännu större behov av polisiär
närvaro. Något som kan vara ett krav gentemot polisen när organiserad brottslighet dyker upp
i en viss kommun.


Otryggheten råder inte bara ute i samhället utan även i våra skolor. Tyvärr får vi fortfarande
samtal från olika kommuninvånare om att drogsituationen fortfarande är oroväckande i
skolorna. Nu nämns inte bara om drogerna på högstadiet. Vi får även höra att droger finns
bland barn i mellanstadiet.
Vi har fått höra av en förälder att ett av ett deras barn, som går i mellanstadiet, fick någon
form av ”karamell” nedtryckt i halsen ute i skogen när det var rast. Det var äldre elever om
utförde detta. Om det var godis eller något annat vet man inte då barnet lyckades att spotta ut
det direkt, men man lyckades inte att hitta objektet efteråt.
Oavsett så kan vi konstatera att otryggheten är stor bland många föräldrar och elever.
Vi undrar därför hur nya styret ställer sig till att, via dialog med skolan, införa åtgärder mot
droger såsom frivilliga drogtester, narkotikahundar och andra åtgärder. Åtgärder som kan
anses kontroversiella av vissa men som ger effekt.
Vi vill ha så hög effekt som möjligt i kampen mot droger och ökad otrygghet. Oavsett om vi
får toppbetyg i rakningar och rapporter så finns det alltid parametrar som inte mäts samt ett
mörkertal.


Därför lyder mina frågor till kommunstyrelsens ordförande:


Vilka åtgärder, i form av dialog och påverkansarbete, gentemot polisen görs och kommer att
göras för att få så mycket polisnärvaro som möjligt i vår kommun? Vilka andra eventuella
åtgärder kan man tänka sig i det fall dialogen och påverkansarbetet är resultatlöst?


Vilka åtgärder mot droger i våra skolor är det nya styret beredda att införa för att utöka
kampen mot drogerna?

Nu finns nya detaljplanen för Nordvästra Tye ute för att granska och kommentera. Planen kommer
att ge möjlighet för upp till 60 nya bostäder. Det rör sig om både småhus och flerbostadshus.
Denna detaljplan är något som oroar. Då inte bara kommuninvånare som bor på Tynäs.
Alla är oroade över den stora inflyttningen som skett bakåt i tiden, men även den som sker då nya
detaljplaner, likt denna detaljplan, skapas och genomförs.
Det är inte enbart befolkningsökningen som oroar. Även att grönområden bitvis försvinner för gott
oroar också. Här har vi fått information till oss om att grönområden avverkas redan nu för att
förbereda planen. Handling innan beslut i så fall.


Därför ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:


Vilka yttranden från de boende har man tagit tills sig av efter samrådsmötet, när man senare
upprättade detaljplanen?

Har man gjort någon kalkyl över hur många barnfamiljer som eventuellt kommer att flytta till dessa
nya uppemot 60 bostäder?


Har man gjort en kalkyl över vilka direkta kostnader, som blir de närmaste åren, om dessa uppemot
60 bostäder blir av?


Kan man garantera att det i praktiken inte byggs fler än 60 bostäder i slutänden?


Stämmer det att man redan nu skövlar mark för att förbereda för dessa planerade bostäder med
tillhörande bebyggelse?

Fullmäktige den 27 januari så försökte Sans o Balans få igenom förändringar på lagda förslag till
aktualiseringen av översiktsplanen. Jag, och kommunfullmäktige, fick då veta av Mattias Joelsson att
kommunen förlorar skattekraft om villaägare säljer och flyttar Karlstad. Vi sade då att så inte behöver
vara fallet. Jag, och fullmäktige, fick då också veta att skatteintäkter inte fungerar som jag påstod.
Mattias Joelssons uppfattning om hur man ökar skattekraften är att den per automatik ökar med
antalet innevånare. Det stämmer i regel. Men inte alltid. För om den regeln gäller som står där nu,
att när villaägare på Hammarö flyttar till Karlstad, så minskar skattekraften. Men eftersom villor på
Hammarö är eftertraktade kommer de att få nya ägare (annars flyttar för övrigt inte folk) och
skattekraften är därmed inte påverkad av om någon flyttar till Karlstad. Dessutom så har
förmodligen, de som köper hus i Hammarö kommun, en hög inkomst. Kan Joelsson hålla med om
detta och erkänna att mitt ändringsförslag var korrekt och föreslå rättelse av det dokument som
antogs?


Vidare föreslog Sans o Balans att samma dokument skulle kompletteras med att ekonomiska kalkyler
ska upprättas som motiverar kommande investeringar. Joelsson svarade då att det inte gick, för det
finns ingen standardmetod att räkna på kostnader och intäkter i kommuner, utan man vet att på sikt
kommer intäkterna som betalar investeringarna.


Sans Och Balans anser detta vara ett naivt resonemang. Resultatet av ett sådant tänkande ser vi just
på Hammarö. Åtstramningar i budget, rekordhöga kommunala avgifter, skattehöjning i rekordklass,
gigantiska skulder och krav på renoveringar och förbättrat underhåll av hela kommunala
förvaltningen.
Hade man hållit sig till kärnverksamheten, underhållit kommunal egendom och gjort samma sorts
kalkyler som vartenda hushåll måste göra, skulle vi inte ha det som vi har det. Jag efterlyser därför
sans i räkenskaperna och föreslår att fullmäktige uppdrar åt förvaltningen att utveckla ett
kalkylsystem där man åtminstone ska kunna se vad som krävs för att en kommunal investering ska
vara återbetalad och inom vilket tidsspann. För mig och Sans o Balans är det svårt att förstå hur det
politiska parti tänker om man inte ens vill försöka tänka men hjälp av ekonomiska kalkyler.
Förhoppningsvis kan Mattias Joelsson och Kd hålla med om detta vid närmare eftertanke.


Så min fråga till Samhällsbyggnadsutskottets ordförande lyder.


Menar ni fortfarande att skattekraften, per automatik, sjunker i Hammarö om villaägare säljer sin
villa och flyttar till Karlstad?


Menar ni fortfarande att det inte behövs kalkyler vid byggnation av nya bostadsområden?

Den 3 mars ifjol så lade vi ett ledamotsinitiativ om narkotikahundar i våra skollokaler och övriga
lokaler. Initiativet fick framföras.


I initiativet så föreslog att kommundirektören ges i uppdrag att verka för att kommunens allmänna
lokaler skall kunna brukas för genomsök av knarkhundar. I både förebyggande syfte och
utbildningssyfte.
Även att kommundirektören ges i uppdrag att, genom påverkansarbete och dialog, verka för att
kommunens skolor(främst högstadieskolor) kan användas för genomsök av knarkhundar. Både i
förebyggande syfte och utbildningssyfte.


Orsaken till detta är att föräldrar och ungdomar kontaktat oss och berättat om vittnesmål på att det
förekommer droger i våra högstadier. Att göra nattsök med knarkhundar på skolor är ett sätt att
komma åt problematiken. I flera kommuner, t.ex. Örebro och Eskilstuna, har detta gjorts och polisen
har varit positivt till detta.
Även i utbildningssyfte, när nya polishundar utbildas, kan kommunens lokaler användas. Något som
är behövligt då polisen inte kan välja och vraka bland lokaler att utbilda sina hundar i.
Speciellt då det behövs autentiska miljöer och inte bara tomma industrilokaler och liknande.


På senaste kommunstyrelsemötet (13/1) så frågade undertecknad kommunstyrelsens ordförande
hur långt man kommit med förslaget. Detta då styrelsen, på detta möte, beslutade om
medborgarlöftet där en av prioriteringarna var att fortsätta med drogbekämpningen tillsammans
med polisen.


Döm av min förvåning när ordförande då svarade att detta med polishundar i våra skolor m.m. inte är
aktuellt. Mycket märkligt att man byter fot i en sådan viktig fråga.
Även om vi toppar trygghetsrankningen så kan vi inte luta oss tillbaka. Alla parametrar mäts inte i
denna mätning plus att det finns alltid ett mörkertal.


Så min fråga till kommunstyrelsens ordförande lyder:
Varför är inte narkotikahundar i våra skolor m.m. inte en aktuell fråga i dagsläget?