Kategori: Motioner och ledamotsinitiativ

Runt om i Sverige så anställer kommuner motorburen ungdom i bl.a. hemtjänsten under
somrarna. Dessa ungdomar avlastar kommunens verksamheter samtidigt som det är ett roligt
och intressant sommarjobb. Ett exempel på sysslor som ungdomarna gör är att köra ut mat
till de äldre med sina EPA-traktorer (Eller A-traktor som ofta anses vara den rätta
benämningen.)

Kommuner som Älmhult i Kronoberg, Vilhelmina i Västerbotten och Eda i Värmland har
anställt motorburna ungdomar i hemtjänsten. Ifjol sändes ett reportage i Värmlandsnytt där
EPA-ungdomar intervjuades. Vi fick bilden av att ungdomarna trivdes med sommarjobbet och
att flera fördelar finns med att anställa dessa ungdomar. För det första så får samhället en
positiv bild av EPA-ungdomar som annars är en bitvis utskälld grupp i samhället.
För det andra blir deras sommarjobb roligare när de får använda sin egen EPA-traktor och
arbeta tillsammans med andra ungdomar. Dessutom avdramatiseras bilden av hemtjänsten.
Många har en felaktig bild av hur det är att jobba i hemtjänsten.

Vi skall heller inte glömma bort att dessa ungdomar snart skall ut på arbetsmarknaden på
riktigt och har de sommarjobbat i kommunen så är chansen större att de söker sig till just
kommunen. Detta innebär att de avlastar nuvarande personal och eventuellt blir, inom en snar
framtid, ordinarie personal. Mycket positivt med tanke på att kommuner har svårt att hitta
personal till vården och Hammarö kommun är inget undantag. I synnerhet under
semestertider.

I Eda kommun fick ungdomarna en skylt på sitt fordon med texten ”Jag hjälper Eda
hemtjänst”. Vi skulle gärna se att ungdomar i Hammarö åker runt med en text som berättar att
de hjälper hemtjänsten i vår kommun. Fördelarna är som sagt flera.

Därför yrkar vi i Hammarö kommunfullmäktige:

Att kommunen verkar för att anställa EPA-ungdomar under semestertiderna.

Att alla partier i fullmäktige skall ha likvärdiga förutsättningar. Det har majoriteten i alla fall
framfört när frågan om partistöd kom upp på kommunfullmäktige tidigare i år. De orden
väger dessvärre lätt när vi inom vårt parti läser protokollet från kommunstyrelsen den 18
november i år. Kommunstyrelsen beslutade om att utöka närvarorätten i budgetberedningen.
Oppositionen yrkade på mötet att samtliga partier skall ha närvarorätt i budgetberedningen.
Men majoriteten med Socialdemokraterna i spetsen yrkade på att alla partier utom Sans o
Balans skall ha närvarorätt i budgetberedningen.


Detta tycker vi är väldigt ojämlikt och ger inte lika villkor för alla partier. Att bli exkluderad
från budgetberedningen ger sämre möjligheter att få information om vad som framförs i
beredningen av kommunens budget. Det blir andrahandsuppgifter som partiet ifråga får förlita
sig på. Plus att allt som sägs på ett möte inte står i protokollet. Det som majoriteten håller på
med är att sätta Sans o Balans på efterkälken när det gäller skapandet av kommunens budget.

Att stänga ute ett parti från en beredande församling är varken socialt eller
demokratiskt. Därför hoppas vi att även socialdemokraterna med dess nuvarande
samarbetspartier inser vikten av grundläggande demokratiska värden och beslutar att samtliga
partier får likvärdig information inför beslut om kommunens budget.

Därför yrkar Partiet Sans o Balans i fullmäktige:

Att det införs som policy att samtliga partier i fullmäktige skall ha närvarorätt och yttranderätt
i budgetberedningens möten inklusive eventuella dialogdagar.

Att de redovisas varför just Sans o Balans exkluderas från budgetberedningen

Idag finns det ingen renodlad aktivitet för de yngre barnen på helgerna. Fritidsgårdarna riktar sig till
äldre barn och ungdomar från årskurs 7 och upp till gymnasiet. Likaså nattvandrarna. Även om dessa
verksamheter troligtvis inte skulle neka barn i mellanstadiet att komma in så är inte verksamheten
skräddarsydd för denna åldersgrupp. De yngre barnen behöver ett ställe att vara på. Speciellt de som
inte trivs hemma och drar runt på samhället.


Detta skulle kunna ske i samarbete med andra kommuninvånare. T.ex. så anordnas ”Fredagshänget” i
en lokal i Lillängen och här kan barn i alla åldrar spela spel, fika och se på film m.m. Här samlas barn i
alla åldrar mellan klockan 18:00 – 21:00. Detta skulle kunna utvecklas med kommunens hjälp via ett
samarbete.


Denna satsning behöver inte vara dyr överhuvudtaget och kommer garanterat att smaka mer än det
kostar.


Därför yrkar Sans o Balans i Hammarö fullmäktige:

Att kommunen verkar för att skapa helgaktiviteter för yngre barn på helgkvällarna

Att kommunen ser över möjligheten att samarbeta med ideella krafter.

Hammarö kommun har nyligen fattat beslut om att riva de unika och kulturellt bevarandevärda
bostadshusen på Rölon. Ett stycke ovärderlig arbetarhistoria kommer att tas bort från vårt
lokalsamhälle för alltid. Detta har skapat stor frustration och sorg. Inte bara bland lokalinvånarna.

Tyvärr är detta inget nytt. Det finns gott om exempel genom historien där kulturhistoriskt värdefulla
byggnader har rivits. Den vanligaste orsaken har varit, förutom brist på politisk vilja, bristande
underhåll av dessa byggnader. Som exempel kan nämnas de bostäder som förr fanns i Björkhagen.
Två av dessa brann ned men resten revs. Även på Rölon har kommunen förut rivit kulturella
byggnader som stod längst med Rölovägen. På samma ställe där tvättstugan och förråden står idag.
Förr förra mandatperioden så beviljade kommunen rivning av den gamla nämndemansgården på
Nolgård. En k-märkt byggnad med ursprung från 1700-talet. Mycket kritik riktades mot att kommunen
upphävde rivningsbeslutet. Utredningen om byggnadens kulturvärde var bristfällig.

Att våra kulturella arv förvinner en efter en är något som kommunen måste göra något åt. Det måste
göras en plan hur våra kulturvärden bättre kan bevaras. Kommunen måste se över vilka kulturvärden
vi har samt hur dessa skall bevaras. Det finns ett kulturmiljöprogram från 2017 där huvudsakliga delen
av texten kommer från kulturmiljöprogrammet från 1990. Uppenbarligen är detta inte tillräckligt.
Som ytterligare exempel kan nämnas Götetorps gamla skola som i kulturmiljöprogrammet pekades ut
som kultur- och socialhistoriskt värdefull. Det var en av våra första skolor med ursprung från 1871.
Skolan är idag ett minne blott. Antingen är kulturmiljöprogrammen inte tillräckliga eller så är
kommunen dålig på att följa dessa program. Någon måste uppenbarligen göras.

Sedan skall tilläggas att våra kulturella arv inte bara är intressanta för kommunens invånare. Besökare
och turister från hela världen kan finna intresse av vår kultur. Här kan kommunen bli bättre på att
marknadsföra de kulturella skatter vi har. Vi har t.ex. kyrkor, koleragravar, soldattorp, hembygdsgård
och gravfält från vikingatiden. För att inte tala om Skärgårdsmuseet. Kommunen kan för låga
kostnader bättre marknadsföra kulturarven t.ex. via hemsidan, sociala medier eller Visit Värmland.

Därför yrkar vi i Hammarö kommunfullmäktige:

Att kommunen ser över vilka kulturella arv vi har samt hur dessa bättre kan bevaras och fräschas upp,
med målet att de bevaras för kommande generationer.

Att kommunen bättre marknadsför vårt kulturarv via interna och externa plattformar.

Motion om skollunch under sommarlovet

Skolan har precis dragit igång och sommarlovet är slut. För vissa barn innebär detta större möjligheter
att kunna äta sig mätt. Under sommarlovet händer det tyvärr att vissa barn ibland får gå hungriga.
Skälen till varför vissa barn inte får i sig tillräckligt med mat under sommarlovet är flera.
Det handlar inte bara om att föräldrar har dålig ekonomi. Det handlar även i vissa fall om psykisk
ohälsa och missbruk. Många gånger rör det sig säkerligen om en kombination av orsaker.


I vissa kommuner har det serverats skolmat under sommarlovet för att försöka komma åt detta
problem. I Forshaga kommun så har det serverats skollunch på Lärcenter eller Dejeskolan under
sommarlovet. Det har gällt alla elever i kommunen från förskoleklass till årskurs 9.


Detta är något som Hammarö kommun bör göra. I alla fall på prov. Vart skulle det i så fall serveras
skollunch under sommarlovet? Under vilka veckor och vad skulle serveras? Sist men inte minst vad
skulle det kosta? En gissning skulle vara mellan 200 000 – 300 000, men detta bör givetvis utredas
först. Relativt sett är detta en liten summa som kan ge mycket trygghet och välbefinnande hos barnen.
Det finns även föräldrar, ofta ensamstående, som jobbar mycket under sommarlovet och då kan det
kännas tryggt att barnen kan gå och äta skollunch.

Därför föreslår Partiet Sans o Balans i Hammarö fullmäktige:

Att kommunen utreder hur servering av skollunch under sommarlovet skulle gå till och vad det skulle
kunna kosta.

Att kommunen på prov serverar skollunch under ett sommarlov för att senare utvärdera om det är
motiverat att fortsätta och eventuellt utveckla detta.

Den senaste tidens krig i Ukraina samt pandemin har visat på behovet att ha någon form av
beredskap i fall av krig eller kris. Här har behovet av lokala beredskapslager blivit smärtsamt tydligt
där invånarna i vissa städer inte haft någon tillgång till mat, dryck och andra förnödenheter,
åtminstone för att kunna överleva viss tid, medan det i andra städer funnits någon form av
beredskap varvid kommunen eller staden kunnat tillhandahålla invånarna dessa förnödenheter
under viss tid. Även behovet av skyddsrum har blivit tydligt.


Med anledning av det försämrade säkerhetsläget ser vi att det är viktigt att kommunen åtminstone
kan tillhandahålla ett beredskapslager bestående av de mest basala förnödenheterna som mat, dryck
och bränsle som ska räcka under viss tid. Utöver militära angrepp mot Sverige kan det även vara
fråga om cyberkrigsföring där el och vattenleveranser slås ut samt där betalningar inte kan
genomföras varvid kommuninvånarna inte kan införskaffa nödvändiga varor för att överleva.


Vid en kontroll på MSB:s skyddsrumskarta har vi kunnat konstatera att endast en liten andel av
kommuninvånarna får plats i skyddsrum samt att dessa är mycket ojämnt fördelade över kommunen
där vissa delar omöjligen skulle kunna skydda sig vid ett militärt angrepp mot Sverige. Stämmer
kartan (finns bifogad i PDF) saknas skyddsrum i de södra delarna samt i de alltmer tätbebyggda östra delarna. Vid ett eventuellt flyglarm skulle de boende i dessa delar inte hinna ta sig till närmaste skyddsrum. Platserna skulle dessutom inte räcka till. Ovanpå detta saknar stora delar av ön varningssystemet Hesa Fredrik varför det finns stor risk att kommuninvånare i exempelvis Rud riskerar att inte nås av ett flyglarm.

Vi i Partiet Sans o Balans föreslår därför att kommunen:

• Utreder frågan om ett upprättande av kommunalt beredskapslager, dess placering, vad detta
  ska innehålla samt hur länge lagret ska räcka vid en krissituation.’
• Utreder utbyggnad av befintliga samt inrättande av nya kommunala skyddsrum för att öka
  antalet platser samt spridningen av skyddsrum i kommunen så att närmaste skyddsrum finns
  inom det avstånd som kommunen samt specialistmyndigheter som MSB befinner vara
  lämpligt.
• Tillser att det sker utbyggnad av varningssystemet Hesa Fredrik så att fler tätbebyggda delar
  av kommunen täcks av systemet.

Idag finns ett krav att samtliga partier, som får partistöd, årligen skall inkomma med en redovisning
om hur partistödet har disponerats. Detta för att få mer inblick och klargöra om partistödet har använts
på ett korrekt sätt. Kommunen skickar ut en mall att fylla i där partierna skall redovisa partistödet.
Det finns bl.a. en ruta där partierna skall fyllas hur mycket av partistödet som är sparat från föregående
år. En ingående balans vad gäller partistödet med andra ord. Vissa partier lämnar denna ruta tom och
vissa partier redovisar exakt på kronan vad som finns sparat.


Detta anser vi att varje parti skall redovisa och fylla i. Därför vill vi att kommunen skall införa som
krav, för att få nytt årligt partistöd beviljat, att det även skall fyllas i hur mycket av partistödet som
finns sparat från föregående år. Om det inte finns pengar kvar att redovisa så skall det stå noll i detta
fält.


Det finns ingen lag eller annat krav som kräver att en kommun skall betala ut partistöd. Detta görs
frivilligt för att stärka det partipolitiska arbetet hos de partier som har mandat i fullmäktige.
Således har varje kommun även viss frihet när det gäller att bestämma kraven för hur detta stöd
redovisas. Partistödet skall inte enbart präglas av sans och balans, utan även av transparens.


Därför yrkar vi i Hammarö kommun:


Att det införs som krav, för att få nytt årligt partistöd beviljat, att det offentligt även redovisas hur
mycket partistöd som finns sparat från föregående år.

Det är många som jobbar som lärarvikarie i vår kommun och tycker att det är ett fint och intressant
jobb. Vikarierna gör ett mycket viktigt jobb då de är flexibla och kan hoppa in på olika arbetsplatser i
bildningsförvaltningen. En vikarie möter elever i olika åldrar och med olika behov. De gör ett
ovärderligt arbete.


Någon som skulle vara på sin plats är någon form av introduktionskurs. T.ex. de som jobbar inom
hemtjänsten får en utbildning på två dagar innan de kan börja arbeta. Om du inte är utbildad
undersköterska eller högre. Likaså skulle det kunna anordnas en liknande kurs för de som skall bli
obehöriga lärarvikarier. Att man behöver utbildning inom hemtjänsten är inte så konstigt. Annars kan
man inte få delegering eller ge insulin. Men för lärarvikarier finns det också ett behov av en del
förberedande kunskaper. Även om det inte finns medicinska skäl.
Idag får man som ny lärarvikarie gå på ett rekryteringsmöte innan man blir anställd. Här ges allmän


info och det ges möjlighet till frågestund. Detta är bra men det behövs lite mer. T.ex. en dagskurs där
man får lära sig enkla grunder i allt från t.ex. stökiga situationer i klassrummet, pedagogisk lunch till
lågaffektivt bemötande. Givetvis även om hot, våld och kränkningar.
Det är omöjligt att få bred kunskap på en dag eller två men vissa enkla grundläggande kunskaper och
tips kan ges så att den nya personalen känner sig lite mer förberedd än de är i dag. Mycket lär man sig
genom att jobba i verksamheterna men all kunskap måste inte fås den långa vägen och vissa saker kan
vara svårt att tänka på även om man jobbar i en verksamhet.


I skrivande stund är det ganska svårt att få tag i vikarier och en introduktionskurs skulle kunna bidra
till att vikarierna känner sig mer trygga och inte ger upp efter de första gångerna de vikarierar. Kursen
bör givetvis vara frivillig och inget krav. Kursen ska vara till för de som känner att de vill ha lite kött
på benen innan. T.ex. pensionerade lärare eller lärarstundeter kanske inte känner att de är i behov av
en dylik kurs innan de börjar att vikariera.


Därför yrkar vi i Hammarö kommunfullmäktige:


Att det erbjuds någon form av introduktionskurs för obehöriga lärarvikarier för att de skall få viss
grundläggande kunskap innan de börjar jobba.

Narkotikan är ett problem i alla kommuner. Hammarö är inget undantag. I dagsläget görs en
del i vår kommun för att bekämpa narkotikan, men betydligt fler åtgärder kan göras.
En åtgärd som görs i flera kommuner är att avloppsvattnet testas för att påvisa om det finns
droger eller doping.
Två kommuner i Värmland som kavlat upp ärmarna rejält i kampen mot drogerna är Karlstad
och Arvika där det införts nya handlingsplaner för att förebygga användandet av alkohol,
narkotika, dopning och tobak bland unga. En av åtgärderna i dessa handlingsplaner är att man
gör nattsök med narkotikahundar i skolorna. Såsom man gör i många kommuner sedan länge.


Karlstad och Arvika hakar även på den relativt nya trenden att testa avloppsvattnet för att
försöka påvisa förekomsten av droger och doping. Detta görs även i t.ex. Gävle och Malmö.
Det går t.o.m. att mäta avloppsvattnet på olika ställen i kommunen. Det är mycket som går att
säga genom avloppsvattnet. T.ex. olika områden och dagar i veckan som det påvisas mest
droger.


Detta är något för Hammarö kommun att haka på. Vi kan göra detta på egen hand eller i
samarbete med Region Värmland eller annan kommun om det finns fördelar i det.
Kanske finns det möjlighet till samarbete med Karlstad universitet eller en myndighet?
Oavsett är detta en fråga där vi inte kan vänta. Om dessa prover skulle påvisa förekomsten av
droger så kan kommunen i efterhand besluta om vilka insatser som skall till för att få bukt
med detta.


Därför yrkar vi i Hammarö kommunfullmäktige:


Att kommunen, på egen hand eller via samarbete, ser över möjligheterna att göra kontroller av
avloppsvattnet för att påvisa förekomsten droger, doping eller andra förbjudna substanser.

Hammarö växer och därmed också behoven av specialiserad barnomsorg. I vissa större kommuner så
finns det något som heter allergiförskola. Det är precis som det låter. En förskola som är skräddarsydd
för svårt allergiska barn. Här städas det mer ingående, kosten planeras noggrant och
ventilationssystemet är annorlunda om man jämför med en vanlig förskola. Inga barn som har pälsdjur
hemma får gå på dagiset. Det är inte enbart allergiska barn som går på dessa skola. Barn som har
genomgått en viss operation och är känsliga för infektioner kan få en plats, givet att inga pälsdjur finns
hemma.


Det är givetvis mer kostsamt att ha en allergiförskola jämfört med en vanlig förskola. Det är mer
personalkrävande av naturliga skäl då en del extra skall göras. Förutom städning och kost så skall
pedagogerna ha extra koll på t.ex. medicineringen.


Det finns flera andra kommuner som har allergiförskola. Vår grannkommun Karlstad t.ex.
I Varberg kommun startades en allergiförskola redan 1991.
En tydlig fördel som tidigt upptäcktes i Varberg var att föräldrarna till allergiska barn fick vabba
betydligt mindre efter att barnen fått plats på allergiförskolan.


Det finns många fördelar med en allergiförskola och vi tycker det är dags för Hammarö kommun
undersöker behovet och möjligheterna att införa detta. Denna undersökning skall vara nog grundlig för
att vara ett underlag för kommande bugeterbete om det blir aktuellt att införa en allergiförskola.
En allergiförskola kostar men barnens hälsa måste gå först och det finns en ekonomisk fördel i att
föräldrarna får vabba mindre. I Synnerhet om föräldrarna är anställda av Hammarö kommun.


Därför yrkar vi:


Att kommunen ser över behovet och möjligheterna att skapa en allergiförskola i vår kommun och att
denna undersökning skall kunna utgöra beslutsunderlag inför ett kommande budgetarbete.

När Hammarö kommun redovisar om arbetslöshet så används olika siffror och nyckeltal.
Åldersgruppen som enligt SCB räknas in i den arbetsföra populationen är 15-74. En väldigt
vid definition kan man tycka (Det är Statistiska centralbyrån och inte Arbetsförmedlingen
som för statistik över arbetslöshet och sysselsättning m.m.).


Till själva arbetskraften inom 15 – 74 år räknas de som är sysselsatta och de som är
arbetslösa. En stor del av alla i åldern 15 – 74 tillhör givetvis inte arbetskraften. Många är
naturligtvis pensionärer eller heltidsstuderande. Dessa personer klassas som ej i arbetskraften.
Hit hör även t.ex. de som är långtidssjuka eller gör ett hemarbete (hushållssysslor). Med andra
ord människor som vill arbeta men inte kan, samt de som inte vill arbeta av olika anledningar.
En väldigt mångfacetterad grupp.


När statliga myndigheter eller kommuner redovisar arbetslöshet så buntas grupperna
sysselsatta och arbetslösa ihop (Inom gruppen sysselsatta hittar vi de som arbetar, driver eget
företag eller hjälper till i ett familjeföretag. För att klassas som arbetslös så är personen inte
sysselsatt, har aktivt sökt arbete de senast 4 veckorna, samt kan ta ett arbete inom två veckor).
När dessa grupper buntats ihop så får man fram arbetskraften. Sen delas antalet arbetslösa
med just hela arbetskraften och då fastställs antalet procent som är arbetslösa inom
arbetskraften.


Det finns en del oklarheter i benämningen sysselsatt. För att klassas som sysselsatt så krävs
det att man endast jobbar en timme(!) i veckan. En väldigt generös definition. Alltså en
fyrtionde del av en heltid. Alla förstår att definitionen sysselsatt kan innehålla mycket luft.
En annan definition, tillika nyckeltal, som vi vill se mer av är självförsörjningsgrad.
Detta nyckeltal fastställer mängden personer som kan anses vara självförsörjande.
Kravet för att klassas som självförsörjande är att man har en inkomst på 12 – 13000 å
månaden efter skatt. En aningen generös definition men betydligt bättre än nyckeltalet
sysselsättningsgrad.


Vi inom SoB anser att målet för kommunen är givetvis att de som kan skall bli
självförsörjande och inte bara sysselsatta. Att vara självförsörjande ger självförtroende. Detta
gynnar både individen och samhället. Det är även viktigt att så relevanta siffor som möjligt
framställs inom statistiken. Självförsörjning är betydligt mer relevant än sysselsättning.


Därför yrkar vi i Hammarö fullmäktige:


Att, när kommunen redovisar statistik över arbetslöshet och sysselsättning, även redovisar
självförsörjningsgraden hos våra kommuninvånare.

Vi som företräder Sans o Balans lade flera ledamotsinitiativ redan under 2019. Vissa initiativ lades
dessutom i början av året. I skrivande stund så har det inte kommit något svar. Med andra ord så har
det gått två år för vissa av förslagen. Detta är inte hållbart.
Därför skall styrelsen ha som policy att ledamotsinitiativ bör vara besvarade inom ett år. Precis som
det är när det gäller motioner i fullmäktige. Likaså skall det årligen redovisas vilka ledamotinitiativ
som ej ännu besvarats. Precis som det görs med motioner som ej ännu bevarats men är under
behandling.


Därför ger vi följande uppdrag i vårt ledamotsinitiativ:


Att det införs en policy som säger att ledamotsinitiativ/politiska initiativ bör vara besvarade inom ett
år samt att det årligen, likt redovisningen av obesvarade motioner, redovisas vilka ledamotsinitiativ
som ännu inte blivit besvarade.

Hammarö kommun har nyligen höjt skatten kraftigt. Ändå har vi ett sparbeting och många
hammaröbor undrar givetvis vart våra skattepengar går. Skatter och avgifter höjs men det
skall ändå sparas. Folk har i regel ingenting emot att betala skatt så länge man vet att det går
till betydelsefull kärnverksamhet i kommunen. Att invånare vill betala skatt för att finansiera
gemensamma resurser är inget nytt. Enligt forskning har skattesystem funnits redan under
de gamla egyptiernas tid ungefär ett par tusen år före Kristus.


Den enda är som sagt att de som betalar skatt vill ha någon form av kvitto på att
skattepengarna fördelas omsorgs- och ansvarsfullt. Därför vill vi se en tydlig och frontad
information på kommunens hemsida. T.ex. en klickbar box med texten ”Hit gick dina
skattepengar året 2020”. Här skulle kommunen detaljrikt, men ändå tydligt, förklara vilka
inkomster kommunen har samt vart pengarna går ett visst år.


Det är idag möjligt att själv söka efter denna information genom att t.ex. gräva fram
kommunens årsredovisning. Men detta är inte helt enkelt att hitta och i själva
årsredovisningen får man gräva ytterligare.


Därför vill vi att kommen skapar ett lättillgängligt och klarspråksmässigt lättförståeligt
dokument på kommunens hemsida där det tydligt framgår vad kommunen haft för
inkomster och intäkter samt utgifter och kostnader för den senaste tiden.


Därför yrkar vi i Hammarö fullmäktige:


Att det på kommunens hemsida skapas ett lättillgängligt och lättförståeligt dokument som
detaljerat beskriver vilka intäkter, inkomster, utgifter och kostnader som kommunen har
haft den senaste tiden så att man lätt kan se hur kommunen brukar skattepengar, statliga
bidrag m.m.

Att våra medborgare, både enkelt och snabbt, kan finna politisk information på vår hemsida är en
ovärderlig detalj i vårt demokratiarbete. Idag finns möjligheten att följa de politiska besluten via
kommunens hemsida. Både kallelser och protokoll från fullmäktige och styrelser läggs ut på
hemsidan. Så långt allt väl.
Men det finns en del kvar att önska. En del information kommer ut sent. T.ex. kallelsen med
tillhörande handlingar till dagens styrelsemöte finns, i skrivande stund, inte ute i. Information bör
komma ut i god tid innan själva mötet äger rum.


Likaså gäller det hur informationen frontas på hemsidan. Det finns en rubrik som heter ”Kommun
och politik” vilket är bra. Men detta kan frontas ännu mer så att det blir än mer tydligt vart man går
in för att komma direkt till handlingarna. Man skulle t.ex. kunna infoga en ruta för handlingar och
protokoll bredvid rutan där man söker bygglov. Hammarö är, relativt sett, bra inom denna fråga men
vi skall bli ännu bättre och helst bäst i riket.


Därför ger jag följande uppdrag i mitt ledamotsinitiativ


Att det ses över hur den politiska informationen, gällande handlingar och protokoll, kan komma ut
snabbare på hemsidan samt hur dessa handlingar kan frontas bättre.

Idag är det kö för att få ett LSS-boende för de ungdomar som behöver detta. Kötiden är oacceptabel.
Det är hög tid att kommunen börjar att göra mer i denna fråga. Vi har idag Björkhagsgården som
Hammarö bostäder, enligt senaste fullmäktige, inte riktigt vet vad man skall göra med i framtiden.
Björkhagsgården ses idag ett alternativ för LSS-boende, men något skapt förslag för just ungdomar
finns inte. Ungdomar vill bo nära centrum och inte på Sätterstrand eller Gunnarskärsgården.


Därför yrkar vi i Hammarö kommunfullmäktige:


Att fullmäktige ger styrelsen i uppdrag att skapa LSS-boenden för ungdomar på Björkhagsgården

Att kommunikationen med kommunens markpersonal fungerar är ett grundläggande element för att
servicen i en kommun skall vara kvalitetsmässig och kostnadseffektiv.


När vi fört dialog med markpersonal så visar det sig att kommunikationen lämnar en del att önska.
Personalen har berättat om att viktig information om brukare kommer fram till personalen alldeles
för sent. Det rör sig då bl.a. om brukare som gått ur tiden.
Detta har lett till att det kommer hem personal till brukare som gått ur tiden för 1-2 veckor sedan.
Inte kul för vare sig de anhöriga eller personalen.


Vi har även blivit varse om att kommunikationen varit bristfällig när det gäller smittspridning av
Covid-19 inom kommunen.
Detta har lett till stor osäkerhet och oro. Personalen får inte veta vilka brukar som eventuellt kan
vara smittade. Personalen har då varit oroad över omedvetet sprida smittan vidare. Om första
brukaren på ett dagspass har Covid-19 så är riken stor att de andra brukarna som får besök blir
smittade. Personalen går då runt som liemannen utan att veta om det. Speciellt om det inte finns
nog bra skyddsutrustning. Även om det är sekretess när det gäller information om vilka som blivit
eller eventuellt blivit smittade så kan hemtjänst och hemservice få veta om detta. Även de jobbar ju
under sekretess.


Därför yrkar vi i Hammarö fullmäktige:


Att fullmäktige ger styrelsen i uppdrag att kommunikationen med hemservice och hemtjänst skall bli
mer effektiv när det gäller information om brukarna.


Att fullmäktige ger styrelsen i uppdrag att arbeta fram rutiner så att hemtjänst och hemservice får
information i god tid vid pandemier eller andra situationer där det råder smittorisker.

Kommunen går onekligen mot tuffa tider. Inte nog med skattehöjning och en annalkande
lågkonjunktur, nu har vi även Coronan och dess effekter på samhället.
Vi har tidigare motionerat om slopat arvode för gruppledare samt om frysta arvoden. Detta för att
även politiken kan spara in på vissa områden. Inte bara våra förvaltningar och verksamheter skall dra
i svångremmen. I svåra tider måste alla hjälpa till.


Nu ser det tyvärr ut som att mer besparingar kommer att behövas på grund av Coronan. Statens
öronmärkta pengar täcker säkerligen inte upp för alla skador som kommunen åsamkas och kommer
att åsamkas av denna pandemi.
Det betyder att risken är överhängande för att ytterligare besparingar kan komma att behöva
genomföras. Politiken skall givetvis dra sitt strå till stacken. Det som ytterligare kan besparas inom
politiken är partistödet.

Partistödet består av ett grundstöd som är lika för samtliga partier och ett
mandatstöd som baseras på hur många mandat partiet har i fullmäktige.
Kommunallagen säger att kommuner & landsting får ge partistöd. Inget om hur stor summa.
Därför föreslå vi att partistödet sänks med en femtedel. Tjugo procent. Detta skulle bli en årlig
besparing på 99 628 kronor.


Därför yrkar vi i Hammarö kommunfullmäktige:


Att fullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att skära ner 20 % på partistödet.

Hammarö kommun har en lång väg att gå innan kommunen uppnår en god ekonomi. Framtiden pekar
på stora underskott. Nu krävs det besparingar och genomtänka investeringar innan vi är ikapp.
Detta kommer att lyckas om vi kämpar och vänder på alla stenar för att hitta lösningar.
Det finns besparingar att hitta inom alla områden. Detta gäller inte minst inom politiken.


Vi har lyft frågan om politikers arvoden nyligen då vi tog upp om att gruppledarna inte skall få
timarvoden för fullmäktigemötena. Det finns mer besparingar att göra och som måste göras om vi
skall komma i fas med ekonomin. Speciellt nu när kommunen flaggar för rejäla besparingar även 2021.


Som vi ser det så bör samtliga politiska arvoden frysas tills det att Hammarö kommun har ett
årsresultat som visar på att vi uppnår god ekonomisk hushållning (2% av skatteintäkter och statliga
bidrag). Med frysning så menar vi att inga arvoden höjs. Inte ens med index. Arvodena i Hammarö
kommun har hittills höjts i takt med lönerna för kommunens anställda. Det vill säga enligt avtalad
lönerevision.


Detta skulle årligen bli en fin besparing. Besparingen i sig är inte lätt att räkna ut exakt på tusenlappen,
men ett kvalificerat antagande kan göras. Vi kan anta att arvodena höjs nästa år med 2,2 % enligt
index. Om den höjningen uteblir så blir besparingen cirka 120 000, beräknat på att arvodena för i år
ser ut att landa på cirka 5 400 000 (Exklusive PO-tillägg på cirka 30%). För år 2021 så blir höjningen
troligtvis mindre men likväl en fin besparing även detta år. Det är tuffa tider och alla måste vara med
och bidra.


Vi politiker måste helt enkelt sansa oss till dess att ekonomin är i balans.


Därför yrkar vi att:


Att samtliga politiska arvoden fryses, det vill säga inte höjs, fram till dess att kommunen i en
årsredovisning visar på att man uppnår god ekonomisk hushållning.

Även politiker behöver dra sitt strå till stacken nu när Hammarö kommun måste dra åt svångremmen.
Det är idag svårt att rekrytera lokalpolitiker och det är mycket avhopp i flera fullmäktige. Givetvis
skall politiker ha ersättning för den tid som läggs ner och det ansvar som innehas. Det finns dock
vissa områden där det går att skära ner.


Idag så har de arvoderade gruppledarna i fullmäktige även mötesarvode för fullmäktigemötena. Detta
anser vi blir lite tårta på tårta. I de flesta kommunerna ser det ut såhär, men inte alla. Hammarö
kommun bör tillhöra undantagen här.


Det månatliga arvode på cirka sjutusen kronor anser vi är gott nog för den tid och ansvar som
gruppledarrollen innebär. Likaså när det gäller rådsplatser, oavsett om det är hel- eller deltid.


Därför yrkar vi i Hammarö kommun:


Att kommunen inför som princip att arvoderade gruppledare, samt råd, inte skall få något mötesarvode
för fullmäktigemötena.