Kategori: Interpellationer & frågor

Bilden ovan (se PDF) visar skylten som sitter vid infarten till Skoghall centrum bredvid Hammarö
energi. Tyvärr symboliserar den skicket på Skoghall centrum just nu. Lite bortglömd och
förfallen.


Kommunfullmäktige har klubbat igenom ett gestaltningsprogram där stora och små åtgärder
planerats för att lyfta upp Skoghall centrum. Torgplatser, entréer och stråk planeras.
Förbättringar för gång- och cykeltrafikanter skall ordnas. Centrum piffas upp med modern
utsmyckning. Men sedan hände ingenting…


Undertecknad har fått höra att satsningen på Skoghall centrum har lagts på is, igen. Orsaken
skall vara kostnaderna. Tittar man i centrum idag så syns det att inte ens enklare åtgärder har
utförts på ett tag. Lösa gatstenar och trasig belysning. Trots gestaltningsprogrammet på 35
sidor så ser det inte ut att hända någonting i Skoghall centrum. Inte ens gatubelysningen
finns det något beslut om att fixa. Kommunstyrelsen ordförande uttalar sig i VF den 27 maj
att ”Vi känner vi oss lite på grön kvist igen. En bra känsla.” apropå majoritetens budget.
Tyvärr syns inte denna gröna kvist för besökare och näringsidkare i Skoghall centrum.
Endast lite förvuxna gröna kvistar.


Vi förstår att kommunen inte har råd med några vidlyftiga satsningar i centrum i dagsläget.
Men med lite enklare medel kan kommunen i alla fall piffa upp centrum lite. Fixa trasiga
gatstenar och lampor. Fixa rabatterna och trimma träd samt buskage. Kanske sätta upp en
anslagstavla där kommuninvånarna kan affischera och läsa om vad som är på gång i
Hammarö. Enkla och billiga åtgärder.


För hammaröbornas och turisters skull, borde vi väl kunna visa upp att vi är en välvårdad
kommun, inte förfallen. Speciellt då vi fortfarande har en mycket hög kommunalskatt.


Satsningarna på Skoghall centrum ser ut att ha lagts på is ännu en gång så därför vill jag
ställa följande frågor till kommunstyrelsen ordförande:

Stämmer det att ni har pausat satsningen på Skoghall centrum?

När har ni i så fall tänkt att börja med att genomföra gestaltningsprogrammet?

Kan ni åtminstone, inom den närmaste framtiden, tänka er att genomföra enklare åtgärder för
att öka trivseln i Skoghall centrum såsom att fixa trasiga gatstenar och lampor, trimma
växtligheten eller sätta upp en anslagstavla etc.?

Idag står husen på Rölon kvar och inget vet exakt när de skall rivas. Många hoppas att
juridiken skall sätta hinder eller att det hinner bli nytt styre innan husen rivs.
Oavsett så är det ovärderlig och oersättlig arbetarkultur som står på spel och än är det inte för
sent att åtminstone rädda en del av kulturen.


En idé som vi inom Sans o Balans har är att ett av husen bevaras som museum. Här skulle
besökare kunna se hur arbetarna bodde förr och hur lägenheterna var inredda. Information
skall finnas tillgängligt så att besökarna kan läsa om de olika historiska inslagen som vi hade
en gång i kommunen. Det skall vara som att kliva in hos en arbetarfamilj för cirka hundra år
sedan.


Även skolbarnen kan besöka detta museum för att lära sig om vår kulturella historia. Såsom
det sker på skärsgårdsmuséet som gör ett ypperligt arbete med att förvalta och upplysa om
kommunens kulturella arv. Både bildande och intressant.


Kommunalrådet har ju uttryckt i lokalmedia att hon är stolt över arbetarkulturen och att detta
är ett viktigt inslag i historien. Därför har vi stora förhoppningar om att detta kommer att ses
som en mycket bra idé. Bidrag kan givetvis sökas för att finansiera detta.


Därför ställer jag följande fråga till kommunalrådet:


Kan ni tänka er att bevara ett av trähusen på Rölon som museum för att bevara Skoghalls
arbetar- och byggnadskultur?

Elever som har svårt att fokusera sig i skolan eller elever som inte ens går till skolan är
problem som finns i alla kommuner. Det finns flera sätt som kommuner försöker med för att
komma åt problemet. Även sådant som kan verka långsökt men som har givit resultat.
I Värmlandsnytt kunde vi nyligen se ett inslag om skolhunden Maya som är tillsammans med
eleverna på lektioner och under prov. Detta har visat sig ha en lugnande effekt på eleverna
vilket är positivt för välmåendet och koncentrationen. Detta ökar även lusten att gå till skolan
och det är bra för hemmasittare. Både elever och pedagoger är positivt överraskade över den
effekt som skolhunden har på skolmiljön. Det har gått över all förväntan.


För några år sedan kunde vi läsa i media om skolhunden Skoja som är verksam på
Mörmoskolan. Även detta en succé. Det är flera andra kommuner som infört skolhundar med
positiva resultat. Dessa hundar finns i bl.a. Göteborg, Husqvarna, Lund, Klippan och
Kungälv. Hundarna genomgår både utbildning samt lämplighetstest och har således en
certifiering.


Det vi är nyfikna på är hur det ser ut gällande skolhundarna idag och om bildningsnämnden
verkar för att fler skolor i vår kommun ska införa skolhund.


Därför lyder min fråga till bildningsnämndens ordförande:


Hur många skolor har en skolhund idag och verkar ni för att fler skolor skall få möjlighet att
införa en skolhund?

Vi lever fortsatt i en orolig värld. Oron för att något allvarligt skall hända i vårt land finns
alltid där, även om folk i regel är medvetna om att risken är liten. Om katastrofen skulle vara
framme så är det bra att veta vart t.ex. skyddsrummen finns i vår kommun. Som vi ser det så
är många inte medvetna om vart dessa skyddsrum finns. Detta är mycket viktigt om
katastrofen skulle vara framme. Kommunen bär ett ansvar att informera invånarna om
skyddsrummen.

Vi är även frågande till i vilket skick och standard våra skyddsrum är. Ser vi oss runt om i
Sverige så finner vi katastrofala exempel på hur skötseln av skyddsrummen ser ut. I en
kommun användes ett skyddsrum som cykelförråd. I en annan kommun så visade en karta på
skyddsrum som inte finns. Vi finner även kommuner där skyddsrummen endast räcker åt en
bråkdel av kommuninvånarna. Just underskott av skyddsrum är ett återkommande tema när vi
gör en spaning runt om i riket. Det väcker givetvis frågor om vår kommuns skyddsrum räcker
till nu när Hammarö kommun har växt mycket i invånarantal den senaste tiden.
När vi gick igenom Sveriges kommuner så fann vi även kommuner som ligger i framkant när
det gäller att informera och restaurera skyddsrummen.

En annan viktig fråga är trygghetspunkterna som en kommun kan ha. En trygghetspunkt är en
samlingsplats där kommunen skall ge stöd till människor vid krissituationer och
samhällsstörningar. Här kan människor få tillgång till bl.a. belysning, internet, vatten, skydd
mot väderpåverkan, information om vad som hänt och tillgång till första hjälpen-kit.
Även information om t.ex. närmaste skyddsrum och öppna apotek. Dessa trygghetspunkter
kommer att bli lagstadgade och vi vill veta hur arbetet går med att förbereda
trygghetspunkterna och vilken nivå som kommer att erbjudas.

Vidare undrar vi om det finns en plan för inköp och hantering av fordonsflottan i kommunen
och hur man avser att differentiera drivmedel (alltså mixa elfordon, bensin och dieslar eller
gas) och hur man vill säkerställa driften under en längre tid av låg tillgång av t ex bränsle.
Det behövs en drivmedelsplanering inom ramen för kontinuitetsarbetet. Detta är viktigt för att
minska sårbarheten för ett visst drivmedel.

Sist men inte minst så undrar vi om hur kommunen planerat att möta de nya krav som
kommer i och med den kommande lagstiftningen inom Hälso-och Sjukvårdslagen. Enligt de
kraven ska kommunen i en förlängning bygga upp förråd av t ex medicin och vårdartiklar.

Därför vill vi veta hur det är med beredskapen i vår kommun genom att ställa följande frågor:

1. Hur försäkrar sig kommunen att kommuninvånarna har fått god kännedom om vart
   närmaste skyddsrum finns vid krig eller katastrof?
2. Har kommunen inventerat skyddsrummen för att tillse att de är i bra skick och inte är
   belamrade med sådant som inte skall vara där?
3. Har det tillkommit fler skyddsrum de senaste åren då Hammarö ökat i invånarantal?
4. Räcker dagens skyddsrum till de invånare som behöver skydd?
5. Hur ser planerna ut för att införa trygghetspunkter vid kriser?
6. Har kommunen någon plan för att på lång sikt differentiera fordonsflottan?
7. Vad har kommunen för planer för att tillmötesgå de kommande kraven på att
   kommuner skall bygga upp ett lager av t.ex. medicin och sjukvårdsartiklar?

I skrivande stund så har den politiska majoriteten dragit tillbaka varslet av 40 anställda inom våra
förskolor och nya förhandlingar skall inledas med facken. Gott så, men det vi ställer oss frågande till
är hur det blir med antalet chefer som kommer att vara kvar efter att personal har sagts upp.
Att 40 anställda skall få gå är det senaste budet men inget har sagts om cheferna vad vi kan se.
Vi är skeptiska till att det är nödvändigt att ha samma antal chefer/rektorer inom
bildningsförvaltningen efter att alla uppsägningar inom personalen har verkställts. Som vi ser det finns
det möjlighet att göra en organisatorisk lösning för att således minska behovet av att säga upp
personal. Denna fråga gäller i viss mån även serviceförvaltningen då t.ex. behovet av antalet
lokalvårdare minskar när förskolor läggs ner.

Så mina frågor till kommunstyrelsens ordförande lyder:


Hur många chefer är det inom bildningsförvaltningen respektive serviceförvaltningen idag?


Har ni tänkt att säga upp eller omplacera några chefer/rektorer i samband med uppsägningarna av
personal som det förhandlas om i dagsläget?

Många föräldrar känner en oro över att deras barn skall råka ut för en olycka är de passerar
bilvägarna på väg till skolan. Detta gäller främst passagen vid Industrileden när t.ex.
skolelever skall ta sig över där för att komma till skolan. Elever som går i mellan- och
högstadiet. Undertecknad med flera har fått höra av föräldrar som uttrycker oro över
trafiksituationen på Industrileden där deras barn passerar och frågar sig vad kommunen har
för långsiktig lösning på problemet. Idag är hastigheten sänkt till 40 vilket är bra, men många
anser att detta inte är tillräckligt. Det är för riskabelt att förlita sig på att alla förare sänker
farten till 40 plus att vissa rattsurfar och annat när de kör bil. Det går dessutom tung
långtradartrafik här. Riskerna är fortfarande för stora.


Det är många förslag vi har fått till oss när det gäller långsiktiga lösningar. T.ex. att bygga
tunnel, bro, farthinder eller övergångställe med trafikljus. Idag ser vi inget i pipeline i
kommunens handlingar som visar på en långsiktig lösning för denna passage. Denna fråga har
diskuterats i decenier så det är hög tid för en långsiktig lösning.

Så min fråga till kommunstyrelsens ordförande lyder:

Vad har ni för långsiktig lösning för att säkra passagen på Industrileden?

Vi har fått till oss från flera källor att cheferna för kost och lokalvård nyligen har varit i Stockholm på
någon form av konferens. På denna konferens så har de druckits och ätits gott. Övernattning på hotell
ingick. Att chefer och personal åker på konferenser är i sig inget konstigt. Det vi undrar över är valet
av prislapp och plats. Varför måste en resa till Stockholm till?

Med dagens teknik så kan konferenser ske genom digitala möten. Det blir både billigare och mer
miljövänligt. I vissa fall kan lokala företag och andra organisationer anlitas. T.ex. Skoghall folkets
hus. Detta är inte bara billigare och mer miljövänligt. Även en viss multiplikatoreffekt uppstår. Det
kommunen spenderar lokalt räntar av sig då det gynnar de lokala företagen, jobben och köpkraften.



Sist men inte minst är detta en viktig fråga nu när revisionen har åsikter om hur kommunstyrelsen och
andra nämnder sköter sin ekonomi. Kommen har dessutom en gigantisk låneskuld och framtida
investeringsbehov. Dito underhållsbehov.


Därför vill vi ställa följande frågor till kommunstyrelsen ordförande:

Stämmer det att cheferna på kost och lokalvård nyligen var på resa till Stockholm för kommunens
pengar samt att hotell, mat och dryck (alkohol) ingick?

Hur vanligt är det att kommunens chefer åker på sådana vidlyftiga resor?

Hur har tänk att gå tillväga för att dyra och långväga resor skall minimeras?

Hur tänker ni göra för att konferenser och dylikt skall gynna det lokala näringslivet?

Förra månaden kunde vi läsa i Värmlands folkblad att Hammaröbostäder tänker ta ut en
parkeringsavgift av de boende på Björkebo. Avgiften kommer att landa på närmare tvåhundra kronor.
Detta för att få ordning på parkeringarna då folk utifrån olovligen nyttjar dessa parkeringar och t.o.m.
ställer sig på handikapparkeringarna.

Tanken är god men det som vi ställer oss frågande till är själva summan och vad som kommer att ingå
i denna summa. Vi har frågat oss för vad andra föreningar och bostadsområden tar ut för
parkeringsavgift. Det vi kommit fram till är att i andra områden kostar det max hundra kronor för att få
en parkering. Då ingår dessutom en egen parkeringsplats. För under tvåhundra kronor ingår även
motorvärmare. Hammaröbostäder har redan de dyraste hyrorna inom allmännyttan i Värmland och det
skulle bli ännu värre att få de dyraste parkeringarna, sett till vad som ingår i hyrorna.

Nästan tvåhundra kronor verkar oskäligt högt för en parkeringsrätt utan egen parkeringsplats.
Speciellt med tanke på att vissa som bor i Björkebo lever på marginalen. Speciellt i tider med hög
kommunalskatt tillika inflation. Då är tvåhundra mycket pengar.
Mellan femtio till hundra kronor vore tillräckligt. Detta är en viktig diskussion att föra då Björkebo ser
ut att bli ett pilotprojekt när det gäller parkeringsavgifter inom Hammaröbostäder. Det som beslutas
här kommer att sätta ribban för andra områden i Hammarö.

Så mina frågor till ordförande för Hammaöbostäder lyder:

Hur kom ni fram till att det skulle kosta närmare tvåhundra kronor för att få rätten att parkera vid
Björkebo?

Borde inte hundra kronor vara det som maximalt kan anses som skäligt i detta fall?

Vi har lyft frågan om invasiva arter på Hammarö förut. Orsaken är att dessa växter är ett
bokstavligen växande problem. Det är flera kommuninvånare på Hammarö som hört av sig till
kommunen och berättat hur bedrövade de är över invasiva växter som tränger in på deras
tomt. De kan heller inte göra något åt saken då en del av växten är på kommunens mark. Plus
att det krävs särskild teknik för att få bort växten. Det rör sig oftast om parkslide.


Hammarö kommun har visat måttligt intresse för att hjälpa kommuninvånarna i denna fråga.
En av orsakerna till ointresset är att vissa växter såsom parkslide inte är med på EU:s lista
över förbjudna invasiva arter. Dessutom är kommunen osäker på hur de skall få bort växterna.


I Karlstad används en ny metod som sägs vara framgångsrik mot parkslide. Den invasiva
arten ångas bort. Detta görs genom att trycka ned spett med het ånga på cirka 120 grader i
marken. Detta görs mot parkslide då denna art är extra svår att bli av med då den har djupa
rötter. Denna metod sägs vara relativt effektiv. Uppenbarligen något för Hammarö kommun
att testa.


Därför vill jag ställa följande fråga till ordförande för servicenämnden:

Har ser ni på att pröva samma metod som i Karlstad där de bekämpar parkslide
med ånga?

Det har under en längre tid varit fuktskador i vissa källarutrymmena i Björkhagens
hyresrätter. De boende där har blivit lovade att åtgärder skall utföras för att få bukt med
problemet. En informationslapp har skickats ut med inget har hänt. Detta väcker både oro och
obehag hos de boende.


Därför vill jag ställa följande frågor till ordföranden för Hammaröbostäder

Varför har ni ännu inte åtgärdat problemen med fuktskador i vissa av källarutrymmena i
Björkhagen och när kommer detta att åtgärdas?

Den 29 augusti berättade ordföranden för Hammaröbostäder för Värmlands Folkblad att de
inte vet när de fem arbetarbostäderna i trä skall rivas. Men ordföranden var tydlig med att
ingen rivning skall sken innan de fem stenhusen renoverats.


Det senaste som vi fått till oss är att Hammaröbostäder nu istället påskyndar rivningen efter
artikeln i NWT där flera som är engagerade i Rölon vill verka för en folkomröstning i frågan.
Rivningen skall ske så tidigt som möjligt och då redan denna höst. Detta för att kringgå en
folkomröstning.

Folkomröstningar är något av de finaste instrumenten som vi har i vår demokrati och skall
givetvis respekteras. Det vi även ställer oss frågande till är om det är samma arkitektbyrå som tagit fram både skissen på höghusen på Rölon samt utredningen som påstår att de skulle kosta uppemot 50
miljoner att renovera arbetarbostäderna.

Detta företag tillhör ju branschen och har givetvis ett intresse i att det rivs och byggs nytt. I synnerhet om företaget i fråga får göra skissen innan. Det vore en tydlig jävssituation att låta samma arkitektbyrå göra både skissen för framtida höghus samt utredningen om kostnaderna att renovera samtliga arbetarbostäder och således inte bygga höghus. Jäv och korruption tillhör de störta hoten mot vår demokrati.


Därför vill jag ställa följande frågor till styrelsens ordförande för Hammaröbostäder:

1. Stämmer det att Hammaröbostäder i dagsläget tänker riva de fem arbetarbostäderna på
   Rölon så fort som möjligt för att således kringgå en folkomröstning i frågan?
   
   
2. Var det samma arkitektbyrå som gjorde skissen för höghusen på Rölon samt
   utredningen om kostandera för att renovera samtliga arbetarbostäder?

Beslutet om att ge tillstånd till att riva de fem arbetarbostäderna på Rölon är redan taget. Men själva
frågan är fortfarande vid liv då flera överklaganden har gjorts och många kommuninvånare diskuterar
frågan på sociala medier eller ute på samhället.


Det som vi är frågande till just nu är vilka ambitioner som kommunen har gällande en eventuell
framtid efter det att arbetarbostäderna har rivits. Undertecknad minns när vi hade en ägardialog med
Hammaröbostäder våren 2022. Då fick vi presenterat ett arbetsmaterial där det finns med en skiss på
hur eventuella höghus skulle se ut på Rölon.

I denna skiss kan vi se att höghusen skulle bli 5 eller 7
våningar och att de inte alls liknar de arbetarbostäder som står på Rölon idag.
Även om detta är ett arbetsmaterial och inget beslut är fattat så vill vi veta vilka ambitioner som
majoriteten har med att göra verklighet av detta. Det är knappast en slump att detta arbetsmaterial
tagits fram. Skissen bifogas interpellationen.

Så min fråga till ordföranden för Hammaröbostäder lyder:

Vilka ambitioner har ni i att bygga höghus, som är upp till 7 våningar eller högre, på Rölon efter det
att de kulturella arbetarbostäderna har rivits?

Vilka ambitioner har ni att nybyggnationen på Rölon, efter det att arbetarbostäderna har rivits,
harmoniserar med miljön och historien i området Rölon?

Det är få som inte sett eller hört talas om hur olika invasiva växter vinner mark i vår kommun.
Situationen med invasiva växter i vår kommun har även varit föremål för lokalmedia med jämna
mellanrum. År 2020 kunde vi läsa i lokalmedia att kommunen ville utrota parkslide på Vidön.
Ifjol kunde vi läsa om att kommunen, tillsammans med Odlarföreningen, verkade för att få bort
jättebalsamin nära Djupsundsviken då växten hotade bl.a. kolonilotterna där.
I år kunde vi läsa om boende i Edsviken som fått slita sitt hår då rejäla mängder med parkslide
uppdagats vid tomtgränsen. Problemet här är att växterna är på kommunal mark men rotsystemet
förmodligen går långt in på villatomterna. Boende i Edsviken har varit i kontakt med kommunen men
utan större framgång. Vi tolkar detta som att kommunen skjuter problemen både på framtiden och på
våra kommuninvånare. Här måste åtgärder göras nu innan det går för långt.


I skrivande stund ser vi att kommunstyrelsen tagit upp fallet på Edsviken, men beslutet blev att inte
vidta någon åtgärd. Majoriteten har i sin senaste budget avsatt 200 000 för bekämpning av invasiva
arter. Gott så, men det är fortfarande en del frågetecken som vi vill reda ut.

Vi ställer oss frågande till varför kommunen år 2020 tog krafttag mot parkslide på Vidön men inte i
Edsviken. I fallet Edsviken så hänvisar kommunen till att parksliden inte ingår i EU:s förordning över
förbjudna invasiva arter. Oavsett EU så är parkslide en art som tränger undan andra arter och på sikt
ställer till med än större problem.


Det finns för övrigt statliga bidrag att söka för t.ex. vård och förvaltning av områden, naturtyper och
arter, inklusive åtgärder som främjar friluftsliv i natur- och kulturmiljö. Bidraget heter LONA-bidrag
och kan även användas för att sprida information, folkbildning och annan kunskapsspridning gällande
naturvård. Även kommunala naturvårsprogram kan stödjas genom detta bidrag.

Som vi ser det bör kommunen ta ett än bredare krafttag i kampen mot invasiva arter i vår kommun.
Vi måste vända på alla stenar. Dessa arter kan även bekämpas genom samarbete med föreningar och
privatpersoner. Kanske tillsammans med Karlstad kommun i områden som angränsar till Karlstad.
Finns det projekt inom regionen som vi kan ansluta till?

Det är bra att kommunen har vidtagit åtgärder men det är fortfarande en del som vi önskar från vårt
parti. Det är förmodligen en tidsfråga innan parksliden blir förbjuden inom EU eller på statlig nivå.
Sist men inte minst är varningsskyltarna för invasiva arter undermåliga eller obefintliga. Dessa frågor
berör flera områden inom kommunpolitiken så därför väljer vi att rikta våra frågor till
kommunstyrelsens ordförande (kommunalrådet).

Därför ställer vi följande frågor till kommunstyrelsen ordförande:

Varför valde kommunen att år 2020 ta krafttag mot parksliden på Vidön med inte nuvarande år i
villaområdet i Edsviken?

Varför lägger ni idag enbart fokus på invasiva arter som litats av EU när det finns arter, såsom
parksliden, som skapar problem som i framtiden blir än mer kostsamt och tidskrävande att bekämpa?

Har kommunen tänkt att söka bidrag från staten eller EU för att således vårda vår natur?

Har kommunen tänkt att samarbeta med föreningar, privatpersoner, regionen eller Karlstad kommun?

Vad tänker ni göra åt den undermåliga och ibland obefintliga skyltningen för invasiva arter?

Kommunen har tagit fram en vägplan för nya vägen mot Tynäs. Den nuvarande vägen räcker inte till
för nutida och framtida exploatering med tillhörande inflyttning. Byggstart är planerad 2025-2027.
Det som vi vill säkerställa är om denna vägplan säkerställt nutida och framtida vattennivåer som
orsakas av klimatförändringar.

Risken för översvämning varierar beroende på område. När staten och kommunerna gör stadsplanering
så måste stor hänsyn tas till hur vattenflödet ser ut i nutid och framtid. Tanken är att stadsplaneringen
skall ta höjd för ett förändrat klimat där vattennivån kan höjas avsevärt.
MSB har tagit fram översvämningskarteringar som visar vilka områden som, inom en viss
tidshorisont, riskerar översvämning på grund av klimatet. Detta för att underlätta stadsplaneringen.
Perspektiven är inom flera tidshorisonter beroende på risk för ökat vattenflöde vid en viss tidpunkt.
Områdena på kartorna är indelade efter inom vilken tidshorisont som respektive område riskerar
översvämning.


För det första finns det områden med 50-årsflöden som är områden som riskerar att översvämmas en
gång på 50 år. Sett till dagens klimat. Sedan finns det områden som riskerar översvämning sett till
framtidens klimat. Här talar vi om 100-årsflöden och 200-årsflöden och pekar ut områden som riskerar
att läggas under vatten en gång på 100 år respektive 200 år när klimatet ändrar sig.

Detta är något vi vill säkerställa då kommunen skall planera för flera kommande generationer.
Därför vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande.


Hur ser riskerna ut för Tynäsvägen att läggas under vatten av årsflöden?


Har det tagits höjd för eventuella årsflöden i planeringen av den nya Tynäsvägen och vad har man
gjort för att säkerställa detta?

Nästa år är det tänkt att kommunen skall börja att amortera på de enorma lånen.
Enligt årsredovisningen för 2022 så uppgick själva kommunens lån till 1 622 000 000.
Alltså drygt en och en halv miljard. Ser vi till hela kommunkoncernen, som inkluderar de kommunala
bolagen Hammarö energi och Hammröbostäder, uppgår summan till 2 255 073 000. Drygt två
miljarder. Jämfört med rikets övriga kommunkoncerner så hamnar Hammarö på en andraplats bland
rikets mest belånade kommuner per invånare. Den totala skulden per invånare i just vår kommun
uppgick 2022 till hela 134 300 kronor. Detta enligt Kommuninvests rankning över de mest skuldsatta
kommunerna.

Det är hög tid att börja amortera. Speciellt med tanke på att kommunen snart måste söka nya lån för
bl.a. vägar och det nya vattentornet. Beroende på hur den framtida inflyttningen och demografin ser ut
så kan kommunen behöva söka än mer lån för nya skolor, förskolor eller byggnation av vägar.
När kommunstyrelsen hade planeringsdagar i Sunne mot slutet av 2022 så fick vi veta att kommunens
totala behov av framtida investeringar fram till år 2030 uppgår till uppemot 2,2 miljarder. Det vill säga
att hela kommunkoncernen har ett investeringsbehov på ytterligare 2,2 miljarder om vi blickar sex år
framåt.

Med tanke på utvecklingen i omvärlden med räntehöjningar i kombination med en hög inflation så är
vår bestämda mening att kommunen måste börja amortera nästa år. Att ytterligare skjuta på detta
skulle få än mer katastrofala konsekvenser.
Exakt vilken summa som kommunen årligen skall amortera är svår att fastställa. Men en årlig
amortering på minst 40 miljoner om året är ingen orealistisk uppskattning.
Detta är den mest viktiga och komplexa frågan för kommunen någonsin. 2025 väntar ett stålbad.

Så våra frågor till kommunstyrelsens ordförande lyder:

Hur stor är kommunens respektive kommunkoncernens låneskuld i dagsläget?

Har kommunen tänka att börja amortera 2025 och i så fall hur mycket per år, samt hur ser då
amorteringskurvan ut?

Hur skall dessa amorteringar finansieras?

För en vecka sedan så kunde vi läsa i Värmlands Folkblad om narkotikahunden max som
söker efter knark i en skola i Torsby. Detta är ett led i arbetet för att förebygga
narkotikamissbruket bland våra barn och ungdomar. Likaså kan vi läsa att detta är ett
samarbete mellan polisen och samtliga skolor i Värmland. Detta är mycket intressant.

När undertecknad var med på kommunstyrelsens möte i december ifjol så var punkten om
medborgarlöftet med på dagordningen. Medborgarlöftet är ett samarbete mellan polisen och
kommunen där det ges ett löfte om vilka frågor som skall prioriteras när det gäller
kriminalitet. Alkohol- och drogrelaterad brottslighet var ett område som skulle prioriteras.
Så långt allt väl. Men när undertecknad kom med förslaget, att det i medborgarlöftet skulle
ingå att polisen regelbundet genomför sökning med narkotikahundar i skolorna, så röstades
detta ner. Vid omröstningen så röstade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och
Centerpartiet mot att detta skall genomföras vilket resulterade i avslag. Sans o Balans fick
glädjande stöd av Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna i omröstningen men det
räckte inte för en majoritet av rösterna.

Nu kan vi läsa att ett samarbete sker inom hela Värmland när det gäller narkotikahundar i
skolorna. Det vi undrar nu är när detta sker i Hammarö. Vi har lyft denna fråga flera gånger
och alltid fått nobben. Kommer detta äntligen att införas i Hammarö eller kommer kommunen
att streta emot så långt det är möjligt? Frågan är befogad då ingen hört talas om eller läst om
att det görs sökningar med narkotikahundar på våra skolor. Kommer Hammarö kommun att
bli den sista värmländska kommunen där detta genomförs?

Detta vill vi få klarhet i. Det är många föräldrar och elever som vill veta.

Så min fråga till kommunstyrelsen ordförande lyder:

Sker det idag slumpvisa sökningar med narkotikahundar i våra skolor?

Om inte, när kommer detta att ske?

En lokaltidning har haft en artikel om de stora summor pengar som de värmländska kommunerna
lägger på konsulter. Enligt det som skrivs så sticker Hammarö kommun ut när det gäller
konsultkostnader. Endast Karlstad kommun lägger mer pengar på konsulter vilket är naturligt då
Karlstad är betydligt större.

Förklaringen från Hammarö kommun, varför konsultkostnaderna stuckit iväg, är att kommunen haft
flera stora byggprojekt. Detta är förvisso en förklaring men vi anser ändå att konsultkostnader ändå
dragit iväg onödigt mycket och vill ha en förklaring på hur det ser ut i dagsläget när det gäller
konsultkostnader och vad styret tänkt att göra för att dämpa dessa kostnader. Kommunen måste göra
något åt dessa kostnader då det råder

Därför vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsen ordförande:

Hur ser konsultkostnaderna ut i dagsläget och kommer de att öka eller minska i framtiden?

Vilka konsulttjänster tänker ni spara in på för att således spara pengar?

Vilka konsulttjänster skulle kommunen kunna hitta inom den egna kompetensen eller i samarbete med
annan kommun för att således spara pengar?

Under den förr förra mandatperioden så beslutade servicenämnden att köpa in ljuskonst för
dryga miljonen kronor. Vi talar då om de tre meter höga kaveldunen som var tänkta att
utsmycka infarterna till Hammarö. Dessvärre kom denna ljuskonst aldrig upp och i skrivande
stund har vi inom SoB varken sett eller hört något om detta. Det vi hörde senast för ett år
sedan var att allt ligger i en lokal på Hammarö utbildningscenter. Det har varit tal om att sätta
upp ljuskonsten vid Djupängen eller i Skoghall centrum. Inget har hänt.


Man kan fråga sig varför servicenämnden lade dryga miljonen på detta från början, men nu
när denna ljuskonst ändå har köpts in så måste den givetvis sättas upp någonstans.

Därför ställer jag följande frågor till servicenämndens ordförande.


Vart finns denna ljuskonst idag och tänker ni sätta upp detta någon gång?

Hyresgäster inom Hammaröbostäder har hört av sig till oss och undrat hur elmätningen görs. Frågan
har då gällt om det görs separat elmätning eller inte. En hyresgäst som vi talat med säger att separat
elmätning inte görs i det hus där hyresgästen ifråga bor. Det innebär i så fall att elen mäts kollektivt
vilket i sin tur leder till att hushåll med en låg elförbrukning får betala för hushåll med en hög
förbrukning.


Vi anser att elen alltid skall mätas separat vilket blir mest rättvist och skapar incitament för att vara
sparsam med energin.

Därför vill jag ställa följande frågor till styrelsen ordförande i Hammaröbostäder:

Finns det hus där det inte görs separat elmätning för varje lägenhet?
Finns det i så fall planer på att införa separat elmätning i dessa lägenheter?

Ett flertal boende på Rölon med omnejd har kontaktat vårt parti och uttryckt sin oro över att det finns rykten om planer på att riva bostäder på Rölovägen.

Dessa bostäder skall, enligt ryktet, ersättas med mindre höghus. Det rör sig med andra ord om att riva de kulturhistoriska brukshusen som funnits i cirka hundra år.

Flera av de boende på Rölon undrar idag om deras bostäder kommer att finnas kvar i framtiden och vart de, om det blir aktuellt med rivning, måste flytta för att få tag på en ny bostad.

Tankarna förs tillbaka till situationen som uppstod för drygt tio år sedan när grannområdet Lunden var tänkt att säljas. Då uppstod stor oro osäkerhet och flera av de boende undrade om de skulle kunna bo
kvar.

Även om Rölon inte är tänk att säljas så uppstår likväl en stor oro. Flera av de boende har tänkt att bokvar så länge de kan men alla ihållande rykten om rivning sätter stora frågetecken om det är möjligt att
bo i sin bostad tills det är dags att flytta in på säbo eller lämna jordelivet. De boende stortrivs helt
enkelt.

Därför vill vi en gång för alla ta upp denna fråga om eventuellt rivning av vissa hus på Rölon. Detta så
att de boende skall få klarhet.

Därför vill jag ställa följande frågor till styrelsens ordförande för Hammaröbostäder:

Finns det ambitioner att riva bostäder på området Rölon? I så fall vilka?

Om det skulle bli skarpt läge och rivning sker. Vart är det då tänkt att de boende skall flytta?