Interpellation om säkerställande av årsflödena vid vägen mot Tynäs

Kommunen har tagit fram en vägplan för nya vägen mot Tynäs. Den nuvarande vägen räcker inte till
för nutida och framtida exploatering med tillhörande inflyttning. Byggstart är planerad 2025-2027.
Det som vi vill säkerställa är om denna vägplan säkerställt nutida och framtida vattennivåer som
orsakas av klimatförändringar.


Risken för översvämning varierar beroende på område. När staten och kommunerna gör stadsplanering
så måste stor hänsyn tas till hur vattenflödet ser ut i nutid och framtid. Tanken är att stadsplaneringen
skall ta höjd för ett förändrat klimat där vattennivån kan höjas avsevärt.
MSB har tagit fram översvämningskarteringar som visar vilka områden som, inom en viss
tidshorisont, riskerar översvämning på grund av klimatet. Detta för att underlätta stadsplaneringen.
Perspektiven är inom flera tidshorisonter beroende på risk för ökat vattenflöde vid en viss tidpunkt.
Områdena på kartorna är indelade efter inom vilken tidshorisont som respektive område riskerar
översvämning.


För det första finns det områden med 50-årsflöden som är områden som riskerar att översvämmas en
gång på 50 år. Sett till dagens klimat. Sedan finns det områden som riskerar översvämning sett till
framtidens klimat. Här talar vi om 100-årsflöden och 200-årsflöden och pekar ut områden som riskerar
att läggas under vatten en gång på 100 år respektive 200 år när klimatet ändrar sig.


Detta är något vi vill säkerställa då kommunen skall planera för flera kommande generationer.
Därför vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande.


Hur ser riskerna ut för Tynäsvägen att läggas under vatten av årsflöden?


Har det tagits höjd för eventuella årsflöden i planeringen av den nya Tynäsvägen och vad har man
gjort för att säkerställa detta?

Interpellation om belåningsgrad och amorteringar

Nästa år är det tänkt att kommunen skall börja att amortera på de enorma lånen.
Enligt årsredovisningen för 2022 så uppgick själva kommunens lån till 1 622 000 000.
Alltså drygt en och en halv miljard. Ser vi till hela kommunkoncernen, som inkluderar de kommunala
bolagen Hammarö energi och Hammröbostäder, uppgår summan till 2 255 073 000. Drygt två
miljarder. Jämfört med rikets övriga kommunkoncerner så hamnar Hammarö på en andraplats bland
rikets mest belånade kommuner per invånare. Den totala skulden per invånare i just vår kommun
uppgick 2022 till hela 134 300 kronor. Detta enligt Kommuninvests rankning över de mest skuldsatta
kommunerna.


Det är hög tid att börja amortera. Speciellt med tanke på att kommunen snart måste söka nya lån för
bl.a. vägar och det nya vattentornet. Beroende på hur den framtida inflyttningen och demografin ser ut
så kan kommunen behöva söka än mer lån för nya skolor, förskolor eller byggnation av vägar.
När kommunstyrelsen hade planeringsdagar i Sunne mot slutet av 2022 så fick vi veta att kommunens
totala behov av framtida investeringar fram till år 2030 uppgår till uppemot 2,2 miljarder. Det vill säga
att hela kommunkoncernen har ett investeringsbehov på ytterligare 2,2 miljarder om vi blickar sex år
framåt.


Med tanke på utvecklingen i omvärlden med räntehöjningar i kombination med en hög inflation så är
vår bestämda mening att kommunen måste börja amortera nästa år. Att ytterligare skjuta på detta
skulle få än mer katastrofala konsekvenser.
Exakt vilken summa som kommunen årligen skall amortera är svår att fastställa. Men en årlig
amortering på minst 40 miljoner om året är ingen orealistisk uppskattning.
Detta är den mest viktiga och komplexa frågan för kommunen någonsin. 2025 väntar ett stålbad.


Så våra frågor till kommunstyrelsens ordförande lyder:


Hur stor är kommunens respektive kommunkoncernens låneskuld i dagsläget?


Har kommunen tänka att börja amortera 2025 och i så fall hur mycket per år, samt hur ser då
amorteringskurvan ut?


Hur skall dessa amorteringar finansieras?

Interpellation om narkotikahundar

För en vecka sedan så kunde vi läsa i Värmlands Folkblad om narkotikahunden max som
söker efter knark i en skola i Torsby. Detta är ett led i arbetet för att förebygga
narkotikamissbruket bland våra barn och ungdomar. Likaså kan vi läsa att detta är ett
samarbete mellan polisen och samtliga skolor i Värmland. Detta är mycket intressant.

När undertecknad var med på kommunstyrelsens möte i december ifjol så var punkten om
medborgarlöftet med på dagordningen. Medborgarlöftet är ett samarbete mellan polisen och
kommunen där det ges ett löfte om vilka frågor som skall prioriteras när det gäller
kriminalitet. Alkohol- och drogrelaterad brottslighet var ett område som skulle prioriteras.
Så långt allt väl. Men när undertecknad kom med förslaget, att det i medborgarlöftet skulle
ingå att polisen regelbundet genomför sökning med narkotikahundar i skolorna, så röstades
detta ner. Vid omröstningen så röstade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och
Centerpartiet mot att detta skall genomföras vilket resulterade i avslag. Sans o Balans fick
glädjande stöd av Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna i omröstningen men det
räckte inte för en majoritet av rösterna.

Nu kan vi läsa att ett samarbete sker inom hela Värmland när det gäller narkotikahundar i
skolorna. Det vi undrar nu är när detta sker i Hammarö. Vi har lyft denna fråga flera gånger
och alltid fått nobben. Kommer detta äntligen att införas i Hammarö eller kommer kommunen
att streta emot så långt det är möjligt? Frågan är befogad då ingen hört talas om eller läst om
att det görs sökningar med narkotikahundar på våra skolor. Kommer Hammarö kommun att
bli den sista värmländska kommunen där detta genomförs?

Detta vill vi få klarhet i. Det är många föräldrar och elever som vill veta.

Så min fråga till kommunstyrelsen ordförande lyder:

Sker det idag slumpvisa sökningar med narkotikahundar i våra skolor?

Om inte, när kommer detta att ske?

Interpellation om höga konsultkostnader

En lokaltidning har haft en artikel om de stora summor pengar som de värmländska kommunerna
lägger på konsulter. Enligt det som skrivs så sticker Hammarö kommun ut när det gäller
konsultkostnader. Endast Karlstad kommun lägger mer pengar på konsulter vilket är naturligt då
Karlstad är betydligt större.


Förklaringen från Hammarö kommun, varför konsultkostnaderna stuckit iväg, är att kommunen haft
flera stora byggprojekt. Detta är förvisso en förklaring men vi anser ändå att konsultkostnader ändå
dragit iväg onödigt mycket och vill ha en förklaring på hur det ser ut i dagsläget när det gäller
konsultkostnader och vad styret tänkt att göra för att dämpa dessa kostnader. Kommunen måste göra
något åt dessa kostnader då det råder

Därför vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsen ordförande:

Hur ser konsultkostnaderna ut i dagsläget och kommer de att öka eller minska i framtiden?


Vilka konsulttjänster tänker ni spara in på för att således spara pengar?


Vilka konsulttjänster skulle kommunen kunna hitta inom den egna kompetensen eller i samarbete med
annan kommun för att således spara pengar?

Interpellation om den ”försvunna” ljuskonsten

Under den förr förra mandatperioden så beslutade servicenämnden att köpa in ljuskonst för
dryga miljonen kronor. Vi talar då om de tre meter höga kaveldunen som var tänkta att
utsmycka infarterna till Hammarö. Dessvärre kom denna ljuskonst aldrig upp och i skrivande
stund har vi inom SoB varken sett eller hört något om detta. Det vi hörde senast för ett år
sedan var att allt ligger i en lokal på Hammarö utbildningscenter. Det har varit tal om att sätta
upp ljuskonsten vid Djupängen eller i Skoghall centrum. Inget har hänt.


Man kan fråga sig varför servicenämnden lade dryga miljonen på detta från början, men nu
när denna ljuskonst ändå har köpts in så måste den givetvis sättas upp någonstans.

Därför ställer jag följande frågor till servicenämndens ordförande.


Vart finns denna ljuskonst idag och tänker ni sätta upp detta någon gång?

Interpellation om separat elmätning inom Hammaröbostäder


Hyresgäster inom Hammaröbostäder har hört av sig till oss och undrat hur elmätningen görs. Frågan
har då gällt om det görs separat elmätning eller inte. En hyresgäst som vi talat med säger att separat
elmätning inte görs i det hus där hyresgästen ifråga bor. Det innebär i så fall att elen mäts kollektivt
vilket i sin tur leder till att hushåll med en låg elförbrukning får betala för hushåll med en hög
förbrukning.


Vi anser att elen alltid skall mätas separat vilket blir mest rättvist och skapar incitament för att vara
sparsam med energin.

Därför vill jag ställa följande frågor till styrelsen ordförande i Hammaröbostäder:

Finns det hus där det inte görs separat elmätning för varje lägenhet?
Finns det i så fall planer på att införa separat elmätning i dessa lägenheter?

Interpellation om oron bland de boende på Rölon

Ett flertal boende på Rölon med omnejd har kontaktat vårt parti och uttryckt sin oro över att det finns rykten om planer på att riva bostäder på Rölovägen.

Dessa bostäder skall, enligt ryktet, ersättas med mindre höghus. Det rör sig med andra ord om att riva de kulturhistoriska brukshusen som funnits i cirka hundra år.


Flera av de boende på Rölon undrar idag om deras bostäder kommer att finnas kvar i framtiden och vart de, om det blir aktuellt med rivning, måste flytta för att få tag på en ny bostad.


Tankarna förs tillbaka till situationen som uppstod för drygt tio år sedan när grannområdet Lunden var tänkt att säljas. Då uppstod stor oro osäkerhet och flera av de boende undrade om de skulle kunna bo
kvar.

Även om Rölon inte är tänk att säljas så uppstår likväl en stor oro. Flera av de boende har tänkt att bokvar så länge de kan men alla ihållande rykten om rivning sätter stora frågetecken om det är möjligt att
bo i sin bostad tills det är dags att flytta in på säbo eller lämna jordelivet. De boende stortrivs helt
enkelt.


Därför vill vi en gång för alla ta upp denna fråga om eventuellt rivning av vissa hus på Rölon. Detta så
att de boende skall få klarhet.


Därför vill jag ställa följande frågor till styrelsens ordförande för Hammaröbostäder:


Finns det ambitioner att riva bostäder på området Rölon? I så fall vilka?


Om det skulle bli skarpt läge och rivning sker. Vart är det då tänkt att de boende skall flytta?

Interpellation till servicenämndens ordförande gällande rullstolsgunga


Det är många som undrar varför kommunen ännu inte byggt någon rullstolsgunga. Oavsett majoritet så har det aldrig byggts någon sådan gunga.

Flera andra kommuner har satsat på detta för att barn med funktionsvariation skall kunna gunga. T.ex. inne i Karlstad så finns det en rullstolsgunga på Hultsbergsskolan.

Jag vill nu veta hur det tilltänkta styret tänker agera i denna fråga. Frågan om rullstolsgunga har diskuterats men inget har hänt. I skrivande stund så verkar det klart att sittande majoritet kommer att fortsätta styra fram till 2026.

Detta är en relativt enkel sak att genomföra så det skall inte behöva
ta ännu en mandatperiod innan något händer. Det rör sig heller inte om mycket pengar, vare sig det gäller byggnation eller underhåll.

Vissa viktiga satsningar kan göras även om kommunen måste spara. Därför ställer jag följande fråga till ordföranden för servicenämnden.

När kommer hammaröborna att få en rullstolsgunga?

Interpellation om den enorma belåningsgraden i Hammarö kommun

Kommunen har lånat och lånat sedan en lång tid tillbaka. Den senaste tidens inflyttning och
tillhörande exploatering har dessutom spätt på nuvarande och framtida behov av nya lån.
Skulle räntan gå upp med en procentenhet idag så skulle räntekostnaden öka med cirka 16 miljoner
per år. Idag ligger kommunens låneskuld på 1,6 miljarder (Drygt 2 miljarder för kommunala
koncernen).


Fram till 2030 kan kommunen att behöva ha lån på sammanlagt runt 4 miljarder, beroende på vilka
investeringar som görs. Detta för att täcka kommunens investeringsbehov för t.ex. nya vägar och
skolor. Mycket av detta investeringsbehov har en stark koppling till den senaste tidens inflyttning och
exploatering.


Men tanke på omvärlden så börjar det se skakigt ut för Hammarö kommun. Vi ser en kraftig inflation
och skenande oljepris, mycket tack vare pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. För några
dagar sedan gjorde Federal Reserve sin störta räntehöjning på 28 år. Med andra ord har
lågkonjunkturen redan börjat. Detta skapar oro i hela världen och chefsekonomen för Världsbanken,
Carmen Reinhart, varnade nyligen för en djup lågkonjunktur.


Kommunens lånebehov är extremt stort samtidigt som räntan höjs. Priserna på mat, drivmedel och el
går upp. En lågkonjunktur är på ingång med stigande arbetslöshet vilket leder till minskade
skatteintäkter. 2025 skall Hammarö kommun börja att amortera. Räntorna kan mycket väl dra iväg
med 2 procentenheter och mer.


2030 kan situationen kan bli så illa att räntekostnaden är runt 80 miljoner samtidigt som kommunen
skall amortera lika mycket. En summa på 160 miljoner blir en fin simhall om året i lånekostnad. För
övrigt är vi skeptiska till om Kommunen bör bygga en simhall nästa mandatperiod. Risken är stor för
ännu en skattehöjning. Förvisso farhågor men likväl ett möjligt scenario.
Så mina frågor till kommunstyrelsens ordförande lyder:


Kan ni tänka er att dämpa inflyttningen och exploateringen för att således dämpa behoven av nya
lån?

Finns det någon pågående detaljplan med nytt bostadsområde som ni kan tänka er att ändra för att
få minskad exploatering och mindre bostäder?

Kan ni tänka er att sälja arrendetomter till de som vill köpa loss sitt arrende för att få pengar till
amortering eller nya lån?

Vilket år kan kostanden för ränta och lån vända och börja minska?

Interpellation om majoritetens inställning till bevarande av jordbruksmark


Både pandemin och invasionen av Ukraina har gett oss en påminnelse om hur viktigt det är att bevara
vårt jordbruk och vår självförsörjning. Ju mer vi måste importera av det som är livsnödvändigt desto
mer sårbara är vi när det kommer en kris. Därför är det av ovärderlig vikt att vi är rädda om våra
jordbruk.


Få har missat den mediala uppmärksamheten som uppkommit nu när kommunen planerar den nya
Tynäsvägen. Detta tack vare att just denna vägplan hotar det lokala jordbruket. Blir denna vägplan
verklighet så är risken stor att de som äger jordbruket ger upp då allt för mycket ängsmark tas i beslag.
Ängsmarken är viktig för nötkreaturen.


En annan viktig tillika aktuell fråga är klimatet. Ju mindre import av livsmedel desto mindre
klimatpåverkan. Vill majoriteten på Hammarö bidra till ett minskat självförsörjande och ett ökat
beroende till import från andra länder, något som både riskerar Sveriges säkerhet på lång sikt och
utgör ett hot mot miljön på kort sikt genom långa och smutsiga transporter?


Vår förhoppning är att majoriteten tänkt några varv till och inte genomför vägplanen så att det lokala
jordbruket hotas.


Så min fråga till kommunstyrelsen ordförande lyder:


Är ni fortfarande lika övertygande, trots pandemi och oro i Europa, att fullfölja den nuvarande
vägplanen för nya Tynäsvägen då denna hotar det lokala jordbruket?

Interpellation om barnomsorg på OB-tid genom samarbete med Karlstad kommun

Frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid har drivits länge i kommunen, men utan resultat. Varje
gång som frågan har lyfts så har det röstats ner. Det erbjuds således ingen barnsomsorg på nätter eller
ens sena kvällar i vår kommun. Flera andra kommuner runt om i Sverige erbjuder detta. T.ex. Kils
kommun. Varför inte i Hammarö?


Vi lever sedan länge i ett samhälle där många jobbar på andra tider än 08:00 – 16:00. Vi lever i ett 24-
timmars-samhälle. Detta är huvudskälet till att många kommuner erbjuder barnomsorg. Det räcker
med att ta vårdsektorn eller restaurangbranschen för att se behovet av denna barnsomsorg. Brist på
barnomsorg på OB-tid drabbar främst ensamstående småbarnsföräldrar då de ofta tvingas att tacka nej
till jobb. Är du dessutom timanställd och tackar nej till jobb så är risken stor att du hamnar längre ner
på vikarielistan.


Kommunal har gjort uträkningar som visar att det lönar sig för en kommun att erbjuda denna form av
barnomsorg. Kommuninvånarna jobbar mer och det skall tilläggas att de som jobbar på obekväma
tider i regel har betydligt högre timlön. Detta är en fråga som tåls att lyftas igen. En undersökning om
barnsomsorg på OB-tid gjordes i kommunen för cirka tio år sedan och då svarade över hundra
kommuninvånare att de är i behov av barnomsorg, utöver de tider som erbjuds. Denna siffra lär ha
ökat markant sedan dess.


För att ett ”nattis” skall kunna upprättas i Hammarö så kanske vi måste tänka utanför ramarna. Ett
samarbete med Karlstad kommun skulle kunna lösa denna fråga. Karlstad behöver säkerligen utöka sin
barnomsorg på OB-tid och vi behöver få igång detta. Verksamheten skulle kunna utföras i en lokal
som ligger nära kommungränsen. Det finns förmodligen flera fördelar i att samarbeta.
Förhoppningsvis skulle detta lösa frågan om barnomsorg på OB-tid som många kommuninvånare
längtar efter. Men innan detta eventuellt genomförs så är det vissa frågetecken som behöver klargöras.


Så min fråga till bildningsnämnden ordförande lyder:


Finns det möjligheter och fördelar i att, via ett samarbete med Karlstad kommun, införa barnomsorg
på obekväm arbetstid?

Interpellation till socialnämndens ordförande om social dumpning.

Social dumpning är ett otyg där rikare, i regel även större, kommuner ”hjälper” sina mest utsatta
kommuninvånare att söka bostad i en annan kommun. Det rör sig då ofta om kommuninvånare som
inte enbart har problem med ekonomin. Utan även med missbruk och psykisk ohälsa.


Effekten av detta blir att kommunen dumpar de invånare, som är i mest behov av olika stöd, till
andra kommuner. Detta är svårt att stoppa på laglig väg. Kommunallagen säger tydligt att varje
invånare har rätt att söka bostad i vilken kommun man vill.
Men, här får som sagt de utsatta ”hjälp” att söka sig till annan kommun. Det är med andra ord
kommunen som trycker på för att ”bli av” med kommuninvånare som kostar i både resurser och rena
pengar. Trots att personen ifråga inte vill flytta.
Man ställer ofta villkor till den utsatte. Villkor som säger att en flytt är ett måste för fortsatt stöd. Det
är då inte längre en ”välvillig rekommendation”. Gränsen mellan ”hjälp” och tvång är hårfin. Enligt
en statlig utredare är social dumpning olagligt. I synnerhet när det rör sig om fall där den utsatte får
krav riktade mot sig för fortsatt ekonomiskt och socialt stöd.


En rikstäckande undersökning om social dumpning har nyligen gjorts av Statskontoret (Statskontoret
är en myndighet som på regeringens uppdrag genomför utredningar, utvärderingar och uppföljningar
av bl.a. statlig och statligt finansierad verksamhet samt övergripande frågor om den offentliga
förvaltningens funktionssätt.) I denna undersökning medgav hälften av de värmländska kommunerna
att man har erfarenhet av social dumpning. 15 av 16 värmländska kommuner svarade i
undersökningen.


Denna fråga är lika viktig som aktuell så givetvis är det flera kommuninvånare som undrar hur det
står till med denna fråga i just vår kommun.


Så mina frågor till socialnämndens ordförande lyder:

Hur ser det ut i vår kommun när det gäller social dumpning? Har andra kommuner utfört social
dumpning hos oss eller har vi gjort det samma gentemot andra kommuner?


Vad gör man för att förhindra social dumpning?

Interpellation om policy hos Hammaröbostäder

Att kommuninvånare ges möjlighet att få en bättre hushållsekonomi är ett grundläggande
element för trygghet och välmående i kommunen. Undertecknad, samt flera andra inom
partiet Sans o Balans, har via kommuninvånare fått höra att barnfamiljer, trots att de redan
är hyresgäster hos Hammaröbostäder, blir nekade att flytta till en billigare hyresrätt. Detta
med motiveringen att familjen ifråga har skulder hos kronofogden.


Om detta stämmer så är det mycket märkligt. Om en familj redan hyr och vill få bättre
ekonomi, för att således kunna komma ikapp med ekonomin, så skall Hammaröbostäder
uppmuntra och stödja detta. Speciellt om det rör sig om barnfamiljer. Det som skall vara
mest avgörande är givetvis hur hyresgästerna skött inbetalningarna gentemot
Hammaröbostäder.


Är man hyresgäst så finns ju redan ett avtal och sköter man detta avtal så skall det inte vara
något hinder att söka annan lägenhet som har likvärdig hyra eller är betydligt billigare. Trots
allt finns det ju redan ett färdigt och underskrivet avtal mellan parterna.
Det kan ju även vara så att den nya lägenheten har samma hyra men har fler kvadratmeter
vilket passar en flerbarnsfamilj.


Om ovanstående uppgifter stämmer så måste inställningen och policyn ändras.


Därför är mina frågor till ordförande för Hammaröbostäder:


Stämmer det att Hammaröbostäder nekar redan befintliga hyresgäster att byta lägenhet
med motiveringen att hyresgästerna har skulder eller andra betalningsanmärkningar?


Om så är fallet. Kan man tänka sig att ändra sin policy/inställning så att redan befintliga
hyresgäster, som har skulder men ändå skött inbetalningen av hyran, får byta upp sig till en
bättre lägenhet?

Interpellation om tomter och dagvatten på Tynäs


Undertecknad har fått till sig oroande uppgifter om dagvattnet i ett område på Tynäs. Området som
berörs är V:a Tye 1:146. Från detta område släpps det ut smutsigt dagvatten direkt i strandkant.
Strider rejält mot miljölagstiftningen. Ett hot mot bl.a. de lekande fiskarna.


Uppenbarligen har ingen tillräcklig kontroll gjorts. Det finns även en oro gällande de olika nivåerna på
tomterna. Många tomter på området ligger för lågt i förhållande till vägar och löper således en stor
risk att bli översvämmade.


Så mina frågor till kommunstyrelsens ordförande lyder:


Vilka anvisningar och regler har kommunen fastställt gällande dagvatten?


Har kommunen kontrollerat att dessa regler efterlevs?


Om dagvattnet är tänkt att ledas till Vänern, har man tänkt sig kulvert eller öppet dike?


Har rätten att släppa/leda dagvatten över annans mark reglerats?


Vilka nivåer har kommunen fastställt för de olika tomterna?


Har dessa nivåer kontrollerats?

Interpellation om den ökade otryggheten i kommunen

Få har kunnat undgå att det råder ökad oro bland våra kommuninvånare när det gäller den
ökande otryggheten i samhället. Allt från vandalisering till droger och våldsdåd med dödlig
utgång. Åtgärder har gjorts av kommunen med bl.a. ökad närvaro av väktare. Det är bra men
räcker inte för att tillgodose det verkliga behovet av insatser. Ökad polisiär närvaro är en
viktig komponent här. Det ligger inte på kommunens bord att anställa och organisera inom
polisen. Det är statens uppgift. Men en kommun kan föra dialog och utföra ett visst
påverkansarbete.
Vi undrar här hur den nya majoriteten för dialog uppåt gentemot polisen för att få ökad
trygghet i vår kommun. En del av de grövre brotten skall, enligt våra källor, vara kopplat till
organiserad brottlighet. Är brottlighet organiserad så finns det ännu större behov av polisiär
närvaro. Något som kan vara ett krav gentemot polisen när organiserad brottslighet dyker upp
i en viss kommun.


Otryggheten råder inte bara ute i samhället utan även i våra skolor. Tyvärr får vi fortfarande
samtal från olika kommuninvånare om att drogsituationen fortfarande är oroväckande i
skolorna. Nu nämns inte bara om drogerna på högstadiet. Vi får även höra att droger finns
bland barn i mellanstadiet.
Vi har fått höra av en förälder att ett av ett deras barn, som går i mellanstadiet, fick någon
form av ”karamell” nedtryckt i halsen ute i skogen när det var rast. Det var äldre elever om
utförde detta. Om det var godis eller något annat vet man inte då barnet lyckades att spotta ut
det direkt, men man lyckades inte att hitta objektet efteråt.
Oavsett så kan vi konstatera att otryggheten är stor bland många föräldrar och elever.
Vi undrar därför hur nya styret ställer sig till att, via dialog med skolan, införa åtgärder mot
droger såsom frivilliga drogtester, narkotikahundar och andra åtgärder. Åtgärder som kan
anses kontroversiella av vissa men som ger effekt.
Vi vill ha så hög effekt som möjligt i kampen mot droger och ökad otrygghet. Oavsett om vi
får toppbetyg i rakningar och rapporter så finns det alltid parametrar som inte mäts samt ett
mörkertal.


Därför lyder mina frågor till kommunstyrelsens ordförande:


Vilka åtgärder, i form av dialog och påverkansarbete, gentemot polisen görs och kommer att
göras för att få så mycket polisnärvaro som möjligt i vår kommun? Vilka andra eventuella
åtgärder kan man tänka sig i det fall dialogen och påverkansarbetet är resultatlöst?


Vilka åtgärder mot droger i våra skolor är det nya styret beredda att införa för att utöka
kampen mot drogerna?

Interpellation om ny detaljplan på Nordvästra Tye


Nu finns nya detaljplanen för Nordvästra Tye ute för att granska och kommentera. Planen kommer
att ge möjlighet för upp till 60 nya bostäder. Det rör sig om både småhus och flerbostadshus.
Denna detaljplan är något som oroar. Då inte bara kommuninvånare som bor på Tynäs.
Alla är oroade över den stora inflyttningen som skett bakåt i tiden, men även den som sker då nya
detaljplaner, likt denna detaljplan, skapas och genomförs.
Det är inte enbart befolkningsökningen som oroar. Även att grönområden bitvis försvinner för gott
oroar också. Här har vi fått information till oss om att grönområden avverkas redan nu för att
förbereda planen. Handling innan beslut i så fall.


Därför ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:


Vilka yttranden från de boende har man tagit tills sig av efter samrådsmötet, när man senare
upprättade detaljplanen?

Har man gjort någon kalkyl över hur många barnfamiljer som eventuellt kommer att flytta till dessa
nya uppemot 60 bostäder?


Har man gjort en kalkyl över vilka direkta kostnader, som blir de närmaste åren, om dessa uppemot
60 bostäder blir av?


Kan man garantera att det i praktiken inte byggs fler än 60 bostäder i slutänden?


Stämmer det att man redan nu skövlar mark för att förbereda för dessa planerade bostäder med
tillhörande bebyggelse?

Interpellation till Samhällsbyggnadsutskottets ordförande

Fullmäktige den 27 januari så försökte Sans o Balans få igenom förändringar på lagda förslag till
aktualiseringen av översiktsplanen. Jag, och kommunfullmäktige, fick då veta av Mattias Joelsson att
kommunen förlorar skattekraft om villaägare säljer och flyttar Karlstad. Vi sade då att så inte behöver
vara fallet. Jag, och fullmäktige, fick då också veta att skatteintäkter inte fungerar som jag påstod.
Mattias Joelssons uppfattning om hur man ökar skattekraften är att den per automatik ökar med
antalet innevånare. Det stämmer i regel. Men inte alltid. För om den regeln gäller som står där nu,
att när villaägare på Hammarö flyttar till Karlstad, så minskar skattekraften. Men eftersom villor på
Hammarö är eftertraktade kommer de att få nya ägare (annars flyttar för övrigt inte folk) och
skattekraften är därmed inte påverkad av om någon flyttar till Karlstad. Dessutom så har
förmodligen, de som köper hus i Hammarö kommun, en hög inkomst. Kan Joelsson hålla med om
detta och erkänna att mitt ändringsförslag var korrekt och föreslå rättelse av det dokument som
antogs?


Vidare föreslog Sans o Balans att samma dokument skulle kompletteras med att ekonomiska kalkyler
ska upprättas som motiverar kommande investeringar. Joelsson svarade då att det inte gick, för det
finns ingen standardmetod att räkna på kostnader och intäkter i kommuner, utan man vet att på sikt
kommer intäkterna som betalar investeringarna.


Sans Och Balans anser detta vara ett naivt resonemang. Resultatet av ett sådant tänkande ser vi just
på Hammarö. Åtstramningar i budget, rekordhöga kommunala avgifter, skattehöjning i rekordklass,
gigantiska skulder och krav på renoveringar och förbättrat underhåll av hela kommunala
förvaltningen.
Hade man hållit sig till kärnverksamheten, underhållit kommunal egendom och gjort samma sorts
kalkyler som vartenda hushåll måste göra, skulle vi inte ha det som vi har det. Jag efterlyser därför
sans i räkenskaperna och föreslår att fullmäktige uppdrar åt förvaltningen att utveckla ett
kalkylsystem där man åtminstone ska kunna se vad som krävs för att en kommunal investering ska
vara återbetalad och inom vilket tidsspann. För mig och Sans o Balans är det svårt att förstå hur det
politiska parti tänker om man inte ens vill försöka tänka men hjälp av ekonomiska kalkyler.
Förhoppningsvis kan Mattias Joelsson och Kd hålla med om detta vid närmare eftertanke.


Så min fråga till Samhällsbyggnadsutskottets ordförande lyder.


Menar ni fortfarande att skattekraften, per automatik, sjunker i Hammarö om villaägare säljer sin
villa och flyttar till Karlstad?


Menar ni fortfarande att det inte behövs kalkyler vid byggnation av nya bostadsområden?

Interpellation om narkotikahundar i kommunens skolor och övriga lokaler

Den 3 mars ifjol så lade vi ett ledamotsinitiativ om narkotikahundar i våra skollokaler och övriga
lokaler. Initiativet fick framföras.


I initiativet så föreslog att kommundirektören ges i uppdrag att verka för att kommunens allmänna
lokaler skall kunna brukas för genomsök av knarkhundar. I både förebyggande syfte och
utbildningssyfte.
Även att kommundirektören ges i uppdrag att, genom påverkansarbete och dialog, verka för att
kommunens skolor(främst högstadieskolor) kan användas för genomsök av knarkhundar. Både i
förebyggande syfte och utbildningssyfte.


Orsaken till detta är att föräldrar och ungdomar kontaktat oss och berättat om vittnesmål på att det
förekommer droger i våra högstadier. Att göra nattsök med knarkhundar på skolor är ett sätt att
komma åt problematiken. I flera kommuner, t.ex. Örebro och Eskilstuna, har detta gjorts och polisen
har varit positivt till detta.
Även i utbildningssyfte, när nya polishundar utbildas, kan kommunens lokaler användas. Något som
är behövligt då polisen inte kan välja och vraka bland lokaler att utbilda sina hundar i.
Speciellt då det behövs autentiska miljöer och inte bara tomma industrilokaler och liknande.


På senaste kommunstyrelsemötet (13/1) så frågade undertecknad kommunstyrelsens ordförande
hur långt man kommit med förslaget. Detta då styrelsen, på detta möte, beslutade om
medborgarlöftet där en av prioriteringarna var att fortsätta med drogbekämpningen tillsammans
med polisen.


Döm av min förvåning när ordförande då svarade att detta med polishundar i våra skolor m.m. inte är
aktuellt. Mycket märkligt att man byter fot i en sådan viktig fråga.
Även om vi toppar trygghetsrankningen så kan vi inte luta oss tillbaka. Alla parametrar mäts inte i
denna mätning plus att det finns alltid ett mörkertal.


Så min fråga till kommunstyrelsens ordförande lyder:
Varför är inte narkotikahundar i våra skolor m.m. inte en aktuell fråga i dagsläget?