Kategori: Interpellationer

Vi har fått till oss från flera källor att cheferna för kost och lokalvård nyligen har varit i Stockholm på
någon form av konferens. På denna konferens så har de druckits och ätits gott. Övernattning på hotell
ingick. Att chefer och personal åker på konferenser är i sig inget konstigt. Det vi undrar över är valet
av prislapp och plats. Varför måste en resa till Stockholm till?

Med dagens teknik så kan konferenser ske genom digitala möten. Det blir både billigare och mer
miljövänligt. I vissa fall kan lokala företag och andra organisationer anlitas. T.ex. Skoghall folkets
hus. Detta är inte bara billigare och mer miljövänligt. Även en viss multiplikatoreffekt uppstår. Det
kommunen spenderar lokalt räntar av sig då det gynnar de lokala företagen, jobben och köpkraften.



Sist men inte minst är detta en viktig fråga nu när revisionen har åsikter om hur kommunstyrelsen och
andra nämnder sköter sin ekonomi. Kommen har dessutom en gigantisk låneskuld och framtida
investeringsbehov. Dito underhållsbehov.


Därför vill vi ställa följande frågor till kommunstyrelsen ordförande:

Stämmer det att cheferna på kost och lokalvård nyligen var på resa till Stockholm för kommunens
pengar samt att hotell, mat och dryck (alkohol) ingick?

Hur vanligt är det att kommunens chefer åker på sådana vidlyftiga resor?

Hur har tänk att gå tillväga för att dyra och långväga resor skall minimeras?

Hur tänker ni göra för att konferenser och dylikt skall gynna det lokala näringslivet?

Förra månaden kunde vi läsa i Värmlands folkblad att Hammaröbostäder tänker ta ut en
parkeringsavgift av de boende på Björkebo. Avgiften kommer att landa på närmare tvåhundra kronor.
Detta för att få ordning på parkeringarna då folk utifrån olovligen nyttjar dessa parkeringar och t.o.m.
ställer sig på handikapparkeringarna.

Tanken är god men det som vi ställer oss frågande till är själva summan och vad som kommer att ingå
i denna summa. Vi har frågat oss för vad andra föreningar och bostadsområden tar ut för
parkeringsavgift. Det vi kommit fram till är att i andra områden kostar det max hundra kronor för att få
en parkering. Då ingår dessutom en egen parkeringsplats. För under tvåhundra kronor ingår även
motorvärmare. Hammaröbostäder har redan de dyraste hyrorna inom allmännyttan i Värmland och det
skulle bli ännu värre att få de dyraste parkeringarna, sett till vad som ingår i hyrorna.

Nästan tvåhundra kronor verkar oskäligt högt för en parkeringsrätt utan egen parkeringsplats.
Speciellt med tanke på att vissa som bor i Björkebo lever på marginalen. Speciellt i tider med hög
kommunalskatt tillika inflation. Då är tvåhundra mycket pengar.
Mellan femtio till hundra kronor vore tillräckligt. Detta är en viktig diskussion att föra då Björkebo ser
ut att bli ett pilotprojekt när det gäller parkeringsavgifter inom Hammaröbostäder. Det som beslutas
här kommer att sätta ribban för andra områden i Hammarö.

Så mina frågor till ordförande för Hammaöbostäder lyder:

Hur kom ni fram till att det skulle kosta närmare tvåhundra kronor för att få rätten att parkera vid
Björkebo?

Borde inte hundra kronor vara det som maximalt kan anses som skäligt i detta fall?

Vi har lyft frågan om invasiva arter på Hammarö förut. Orsaken är att dessa växter är ett
bokstavligen växande problem. Det är flera kommuninvånare på Hammarö som hört av sig till
kommunen och berättat hur bedrövade de är över invasiva växter som tränger in på deras
tomt. De kan heller inte göra något åt saken då en del av växten är på kommunens mark. Plus
att det krävs särskild teknik för att få bort växten. Det rör sig oftast om parkslide.


Hammarö kommun har visat måttligt intresse för att hjälpa kommuninvånarna i denna fråga.
En av orsakerna till ointresset är att vissa växter såsom parkslide inte är med på EU:s lista
över förbjudna invasiva arter. Dessutom är kommunen osäker på hur de skall få bort växterna.


I Karlstad används en ny metod som sägs vara framgångsrik mot parkslide. Den invasiva
arten ångas bort. Detta görs genom att trycka ned spett med het ånga på cirka 120 grader i
marken. Detta görs mot parkslide då denna art är extra svår att bli av med då den har djupa
rötter. Denna metod sägs vara relativt effektiv. Uppenbarligen något för Hammarö kommun
att testa.


Därför vill jag ställa följande fråga till ordförande för servicenämnden:

Har ser ni på att pröva samma metod som i Karlstad där de bekämpar parkslide
med ånga?

Det har under en längre tid varit fuktskador i vissa källarutrymmena i Björkhagens
hyresrätter. De boende där har blivit lovade att åtgärder skall utföras för att få bukt med
problemet. En informationslapp har skickats ut med inget har hänt. Detta väcker både oro och
obehag hos de boende.


Därför vill jag ställa följande frågor till ordföranden för Hammaröbostäder

Varför har ni ännu inte åtgärdat problemen med fuktskador i vissa av källarutrymmena i
Björkhagen och när kommer detta att åtgärdas?

Den 29 augusti berättade ordföranden för Hammaröbostäder för Värmlands Folkblad att de
inte vet när de fem arbetarbostäderna i trä skall rivas. Men ordföranden var tydlig med att
ingen rivning skall sken innan de fem stenhusen renoverats.


Det senaste som vi fått till oss är att Hammaröbostäder nu istället påskyndar rivningen efter
artikeln i NWT där flera som är engagerade i Rölon vill verka för en folkomröstning i frågan.
Rivningen skall ske så tidigt som möjligt och då redan denna höst. Detta för att kringgå en
folkomröstning.

Folkomröstningar är något av de finaste instrumenten som vi har i vår demokrati och skall
givetvis respekteras. Det vi även ställer oss frågande till är om det är samma arkitektbyrå som tagit fram både skissen på höghusen på Rölon samt utredningen som påstår att de skulle kosta uppemot 50
miljoner att renovera arbetarbostäderna.

Detta företag tillhör ju branschen och har givetvis ett intresse i att det rivs och byggs nytt. I synnerhet om företaget i fråga får göra skissen innan. Det vore en tydlig jävssituation att låta samma arkitektbyrå göra både skissen för framtida höghus samt utredningen om kostnaderna att renovera samtliga arbetarbostäder och således inte bygga höghus. Jäv och korruption tillhör de störta hoten mot vår demokrati.


Därför vill jag ställa följande frågor till styrelsens ordförande för Hammaröbostäder:

1. Stämmer det att Hammaröbostäder i dagsläget tänker riva de fem arbetarbostäderna på
   Rölon så fort som möjligt för att således kringgå en folkomröstning i frågan?
   
   
2. Var det samma arkitektbyrå som gjorde skissen för höghusen på Rölon samt
   utredningen om kostandera för att renovera samtliga arbetarbostäder?

Beslutet om att ge tillstånd till att riva de fem arbetarbostäderna på Rölon är redan taget. Men själva
frågan är fortfarande vid liv då flera överklaganden har gjorts och många kommuninvånare diskuterar
frågan på sociala medier eller ute på samhället.


Det som vi är frågande till just nu är vilka ambitioner som kommunen har gällande en eventuell
framtid efter det att arbetarbostäderna har rivits. Undertecknad minns när vi hade en ägardialog med
Hammaröbostäder våren 2022. Då fick vi presenterat ett arbetsmaterial där det finns med en skiss på
hur eventuella höghus skulle se ut på Rölon.

I denna skiss kan vi se att höghusen skulle bli 5 eller 7
våningar och att de inte alls liknar de arbetarbostäder som står på Rölon idag.
Även om detta är ett arbetsmaterial och inget beslut är fattat så vill vi veta vilka ambitioner som
majoriteten har med att göra verklighet av detta. Det är knappast en slump att detta arbetsmaterial
tagits fram. Skissen bifogas interpellationen.

Så min fråga till ordföranden för Hammaröbostäder lyder:

Vilka ambitioner har ni i att bygga höghus, som är upp till 7 våningar eller högre, på Rölon efter det
att de kulturella arbetarbostäderna har rivits?

Vilka ambitioner har ni att nybyggnationen på Rölon, efter det att arbetarbostäderna har rivits,
harmoniserar med miljön och historien i området Rölon?

Det är få som inte sett eller hört talas om hur olika invasiva växter vinner mark i vår kommun.
Situationen med invasiva växter i vår kommun har även varit föremål för lokalmedia med jämna
mellanrum. År 2020 kunde vi läsa i lokalmedia att kommunen ville utrota parkslide på Vidön.
Ifjol kunde vi läsa om att kommunen, tillsammans med Odlarföreningen, verkade för att få bort
jättebalsamin nära Djupsundsviken då växten hotade bl.a. kolonilotterna där.
I år kunde vi läsa om boende i Edsviken som fått slita sitt hår då rejäla mängder med parkslide
uppdagats vid tomtgränsen. Problemet här är att växterna är på kommunal mark men rotsystemet
förmodligen går långt in på villatomterna. Boende i Edsviken har varit i kontakt med kommunen men
utan större framgång. Vi tolkar detta som att kommunen skjuter problemen både på framtiden och på
våra kommuninvånare. Här måste åtgärder göras nu innan det går för långt.


I skrivande stund ser vi att kommunstyrelsen tagit upp fallet på Edsviken, men beslutet blev att inte
vidta någon åtgärd. Majoriteten har i sin senaste budget avsatt 200 000 för bekämpning av invasiva
arter. Gott så, men det är fortfarande en del frågetecken som vi vill reda ut.

Vi ställer oss frågande till varför kommunen år 2020 tog krafttag mot parkslide på Vidön men inte i
Edsviken. I fallet Edsviken så hänvisar kommunen till att parksliden inte ingår i EU:s förordning över
förbjudna invasiva arter. Oavsett EU så är parkslide en art som tränger undan andra arter och på sikt
ställer till med än större problem.


Det finns för övrigt statliga bidrag att söka för t.ex. vård och förvaltning av områden, naturtyper och
arter, inklusive åtgärder som främjar friluftsliv i natur- och kulturmiljö. Bidraget heter LONA-bidrag
och kan även användas för att sprida information, folkbildning och annan kunskapsspridning gällande
naturvård. Även kommunala naturvårsprogram kan stödjas genom detta bidrag.

Som vi ser det bör kommunen ta ett än bredare krafttag i kampen mot invasiva arter i vår kommun.
Vi måste vända på alla stenar. Dessa arter kan även bekämpas genom samarbete med föreningar och
privatpersoner. Kanske tillsammans med Karlstad kommun i områden som angränsar till Karlstad.
Finns det projekt inom regionen som vi kan ansluta till?

Det är bra att kommunen har vidtagit åtgärder men det är fortfarande en del som vi önskar från vårt
parti. Det är förmodligen en tidsfråga innan parksliden blir förbjuden inom EU eller på statlig nivå.
Sist men inte minst är varningsskyltarna för invasiva arter undermåliga eller obefintliga. Dessa frågor
berör flera områden inom kommunpolitiken så därför väljer vi att rikta våra frågor till
kommunstyrelsens ordförande (kommunalrådet).

Därför ställer vi följande frågor till kommunstyrelsen ordförande:

Varför valde kommunen att år 2020 ta krafttag mot parksliden på Vidön med inte nuvarande år i
villaområdet i Edsviken?

Varför lägger ni idag enbart fokus på invasiva arter som litats av EU när det finns arter, såsom
parksliden, som skapar problem som i framtiden blir än mer kostsamt och tidskrävande att bekämpa?

Har kommunen tänkt att söka bidrag från staten eller EU för att således vårda vår natur?

Har kommunen tänkt att samarbeta med föreningar, privatpersoner, regionen eller Karlstad kommun?

Vad tänker ni göra åt den undermåliga och ibland obefintliga skyltningen för invasiva arter?

Kommunen har tagit fram en vägplan för nya vägen mot Tynäs. Den nuvarande vägen räcker inte till
för nutida och framtida exploatering med tillhörande inflyttning. Byggstart är planerad 2025-2027.
Det som vi vill säkerställa är om denna vägplan säkerställt nutida och framtida vattennivåer som
orsakas av klimatförändringar.

Risken för översvämning varierar beroende på område. När staten och kommunerna gör stadsplanering
så måste stor hänsyn tas till hur vattenflödet ser ut i nutid och framtid. Tanken är att stadsplaneringen
skall ta höjd för ett förändrat klimat där vattennivån kan höjas avsevärt.
MSB har tagit fram översvämningskarteringar som visar vilka områden som, inom en viss
tidshorisont, riskerar översvämning på grund av klimatet. Detta för att underlätta stadsplaneringen.
Perspektiven är inom flera tidshorisonter beroende på risk för ökat vattenflöde vid en viss tidpunkt.
Områdena på kartorna är indelade efter inom vilken tidshorisont som respektive område riskerar
översvämning.


För det första finns det områden med 50-årsflöden som är områden som riskerar att översvämmas en
gång på 50 år. Sett till dagens klimat. Sedan finns det områden som riskerar översvämning sett till
framtidens klimat. Här talar vi om 100-årsflöden och 200-årsflöden och pekar ut områden som riskerar
att läggas under vatten en gång på 100 år respektive 200 år när klimatet ändrar sig.

Detta är något vi vill säkerställa då kommunen skall planera för flera kommande generationer.
Därför vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande.


Hur ser riskerna ut för Tynäsvägen att läggas under vatten av årsflöden?


Har det tagits höjd för eventuella årsflöden i planeringen av den nya Tynäsvägen och vad har man
gjort för att säkerställa detta?

Nästa år är det tänkt att kommunen skall börja att amortera på de enorma lånen.
Enligt årsredovisningen för 2022 så uppgick själva kommunens lån till 1 622 000 000.
Alltså drygt en och en halv miljard. Ser vi till hela kommunkoncernen, som inkluderar de kommunala
bolagen Hammarö energi och Hammröbostäder, uppgår summan till 2 255 073 000. Drygt två
miljarder. Jämfört med rikets övriga kommunkoncerner så hamnar Hammarö på en andraplats bland
rikets mest belånade kommuner per invånare. Den totala skulden per invånare i just vår kommun
uppgick 2022 till hela 134 300 kronor. Detta enligt Kommuninvests rankning över de mest skuldsatta
kommunerna.

Det är hög tid att börja amortera. Speciellt med tanke på att kommunen snart måste söka nya lån för
bl.a. vägar och det nya vattentornet. Beroende på hur den framtida inflyttningen och demografin ser ut
så kan kommunen behöva söka än mer lån för nya skolor, förskolor eller byggnation av vägar.
När kommunstyrelsen hade planeringsdagar i Sunne mot slutet av 2022 så fick vi veta att kommunens
totala behov av framtida investeringar fram till år 2030 uppgår till uppemot 2,2 miljarder. Det vill säga
att hela kommunkoncernen har ett investeringsbehov på ytterligare 2,2 miljarder om vi blickar sex år
framåt.

Med tanke på utvecklingen i omvärlden med räntehöjningar i kombination med en hög inflation så är
vår bestämda mening att kommunen måste börja amortera nästa år. Att ytterligare skjuta på detta
skulle få än mer katastrofala konsekvenser.
Exakt vilken summa som kommunen årligen skall amortera är svår att fastställa. Men en årlig
amortering på minst 40 miljoner om året är ingen orealistisk uppskattning.
Detta är den mest viktiga och komplexa frågan för kommunen någonsin. 2025 väntar ett stålbad.

Så våra frågor till kommunstyrelsens ordförande lyder:

Hur stor är kommunens respektive kommunkoncernens låneskuld i dagsläget?

Har kommunen tänka att börja amortera 2025 och i så fall hur mycket per år, samt hur ser då
amorteringskurvan ut?

Hur skall dessa amorteringar finansieras?

För en vecka sedan så kunde vi läsa i Värmlands Folkblad om narkotikahunden max som
söker efter knark i en skola i Torsby. Detta är ett led i arbetet för att förebygga
narkotikamissbruket bland våra barn och ungdomar. Likaså kan vi läsa att detta är ett
samarbete mellan polisen och samtliga skolor i Värmland. Detta är mycket intressant.

När undertecknad var med på kommunstyrelsens möte i december ifjol så var punkten om
medborgarlöftet med på dagordningen. Medborgarlöftet är ett samarbete mellan polisen och
kommunen där det ges ett löfte om vilka frågor som skall prioriteras när det gäller
kriminalitet. Alkohol- och drogrelaterad brottslighet var ett område som skulle prioriteras.
Så långt allt väl. Men när undertecknad kom med förslaget, att det i medborgarlöftet skulle
ingå att polisen regelbundet genomför sökning med narkotikahundar i skolorna, så röstades
detta ner. Vid omröstningen så röstade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och
Centerpartiet mot att detta skall genomföras vilket resulterade i avslag. Sans o Balans fick
glädjande stöd av Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna i omröstningen men det
räckte inte för en majoritet av rösterna.

Nu kan vi läsa att ett samarbete sker inom hela Värmland när det gäller narkotikahundar i
skolorna. Det vi undrar nu är när detta sker i Hammarö. Vi har lyft denna fråga flera gånger
och alltid fått nobben. Kommer detta äntligen att införas i Hammarö eller kommer kommunen
att streta emot så långt det är möjligt? Frågan är befogad då ingen hört talas om eller läst om
att det görs sökningar med narkotikahundar på våra skolor. Kommer Hammarö kommun att
bli den sista värmländska kommunen där detta genomförs?

Detta vill vi få klarhet i. Det är många föräldrar och elever som vill veta.

Så min fråga till kommunstyrelsen ordförande lyder:

Sker det idag slumpvisa sökningar med narkotikahundar i våra skolor?

Om inte, när kommer detta att ske?

En lokaltidning har haft en artikel om de stora summor pengar som de värmländska kommunerna
lägger på konsulter. Enligt det som skrivs så sticker Hammarö kommun ut när det gäller
konsultkostnader. Endast Karlstad kommun lägger mer pengar på konsulter vilket är naturligt då
Karlstad är betydligt större.

Förklaringen från Hammarö kommun, varför konsultkostnaderna stuckit iväg, är att kommunen haft
flera stora byggprojekt. Detta är förvisso en förklaring men vi anser ändå att konsultkostnader ändå
dragit iväg onödigt mycket och vill ha en förklaring på hur det ser ut i dagsläget när det gäller
konsultkostnader och vad styret tänkt att göra för att dämpa dessa kostnader. Kommunen måste göra
något åt dessa kostnader då det råder

Därför vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsen ordförande:

Hur ser konsultkostnaderna ut i dagsläget och kommer de att öka eller minska i framtiden?

Vilka konsulttjänster tänker ni spara in på för att således spara pengar?

Vilka konsulttjänster skulle kommunen kunna hitta inom den egna kompetensen eller i samarbete med
annan kommun för att således spara pengar?

Under den förr förra mandatperioden så beslutade servicenämnden att köpa in ljuskonst för
dryga miljonen kronor. Vi talar då om de tre meter höga kaveldunen som var tänkta att
utsmycka infarterna till Hammarö. Dessvärre kom denna ljuskonst aldrig upp och i skrivande
stund har vi inom SoB varken sett eller hört något om detta. Det vi hörde senast för ett år
sedan var att allt ligger i en lokal på Hammarö utbildningscenter. Det har varit tal om att sätta
upp ljuskonsten vid Djupängen eller i Skoghall centrum. Inget har hänt.


Man kan fråga sig varför servicenämnden lade dryga miljonen på detta från början, men nu
när denna ljuskonst ändå har köpts in så måste den givetvis sättas upp någonstans.

Därför ställer jag följande frågor till servicenämndens ordförande.


Vart finns denna ljuskonst idag och tänker ni sätta upp detta någon gång?

Hyresgäster inom Hammaröbostäder har hört av sig till oss och undrat hur elmätningen görs. Frågan
har då gällt om det görs separat elmätning eller inte. En hyresgäst som vi talat med säger att separat
elmätning inte görs i det hus där hyresgästen ifråga bor. Det innebär i så fall att elen mäts kollektivt
vilket i sin tur leder till att hushåll med en låg elförbrukning får betala för hushåll med en hög
förbrukning.


Vi anser att elen alltid skall mätas separat vilket blir mest rättvist och skapar incitament för att vara
sparsam med energin.

Därför vill jag ställa följande frågor till styrelsen ordförande i Hammaröbostäder:

Finns det hus där det inte görs separat elmätning för varje lägenhet?
Finns det i så fall planer på att införa separat elmätning i dessa lägenheter?

Ett flertal boende på Rölon med omnejd har kontaktat vårt parti och uttryckt sin oro över att det finns rykten om planer på att riva bostäder på Rölovägen.

Dessa bostäder skall, enligt ryktet, ersättas med mindre höghus. Det rör sig med andra ord om att riva de kulturhistoriska brukshusen som funnits i cirka hundra år.

Flera av de boende på Rölon undrar idag om deras bostäder kommer att finnas kvar i framtiden och vart de, om det blir aktuellt med rivning, måste flytta för att få tag på en ny bostad.

Tankarna förs tillbaka till situationen som uppstod för drygt tio år sedan när grannområdet Lunden var tänkt att säljas. Då uppstod stor oro osäkerhet och flera av de boende undrade om de skulle kunna bo
kvar.

Även om Rölon inte är tänk att säljas så uppstår likväl en stor oro. Flera av de boende har tänkt att bokvar så länge de kan men alla ihållande rykten om rivning sätter stora frågetecken om det är möjligt att
bo i sin bostad tills det är dags att flytta in på säbo eller lämna jordelivet. De boende stortrivs helt
enkelt.

Därför vill vi en gång för alla ta upp denna fråga om eventuellt rivning av vissa hus på Rölon. Detta så
att de boende skall få klarhet.

Därför vill jag ställa följande frågor till styrelsens ordförande för Hammaröbostäder:

Finns det ambitioner att riva bostäder på området Rölon? I så fall vilka?

Om det skulle bli skarpt läge och rivning sker. Vart är det då tänkt att de boende skall flytta?

Det är många som undrar varför kommunen ännu inte byggt någon rullstolsgunga. Oavsett majoritet så har det aldrig byggts någon sådan gunga.

Flera andra kommuner har satsat på detta för att barn med funktionsvariation skall kunna gunga. T.ex. inne i Karlstad så finns det en rullstolsgunga på Hultsbergsskolan.

Jag vill nu veta hur det tilltänkta styret tänker agera i denna fråga. Frågan om rullstolsgunga har diskuterats men inget har hänt. I skrivande stund så verkar det klart att sittande majoritet kommer att fortsätta styra fram till 2026.

Detta är en relativt enkel sak att genomföra så det skall inte behöva
ta ännu en mandatperiod innan något händer. Det rör sig heller inte om mycket pengar, vare sig det gäller byggnation eller underhåll.

Vissa viktiga satsningar kan göras även om kommunen måste spara. Därför ställer jag följande fråga till ordföranden för servicenämnden.

När kommer hammaröborna att få en rullstolsgunga?

Kommunen har lånat och lånat sedan en lång tid tillbaka. Den senaste tidens inflyttning och
tillhörande exploatering har dessutom spätt på nuvarande och framtida behov av nya lån.
Skulle räntan gå upp med en procentenhet idag så skulle räntekostnaden öka med cirka 16 miljoner
per år. Idag ligger kommunens låneskuld på 1,6 miljarder (Drygt 2 miljarder för kommunala
koncernen).


Fram till 2030 kan kommunen att behöva ha lån på sammanlagt runt 4 miljarder, beroende på vilka
investeringar som görs. Detta för att täcka kommunens investeringsbehov för t.ex. nya vägar och
skolor. Mycket av detta investeringsbehov har en stark koppling till den senaste tidens inflyttning och
exploatering.


Men tanke på omvärlden så börjar det se skakigt ut för Hammarö kommun. Vi ser en kraftig inflation
och skenande oljepris, mycket tack vare pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. För några
dagar sedan gjorde Federal Reserve sin störta räntehöjning på 28 år. Med andra ord har
lågkonjunkturen redan börjat. Detta skapar oro i hela världen och chefsekonomen för Världsbanken,
Carmen Reinhart, varnade nyligen för en djup lågkonjunktur.


Kommunens lånebehov är extremt stort samtidigt som räntan höjs. Priserna på mat, drivmedel och el
går upp. En lågkonjunktur är på ingång med stigande arbetslöshet vilket leder till minskade
skatteintäkter. 2025 skall Hammarö kommun börja att amortera. Räntorna kan mycket väl dra iväg
med 2 procentenheter och mer.


2030 kan situationen kan bli så illa att räntekostnaden är runt 80 miljoner samtidigt som kommunen
skall amortera lika mycket. En summa på 160 miljoner blir en fin simhall om året i lånekostnad. För
övrigt är vi skeptiska till om Kommunen bör bygga en simhall nästa mandatperiod. Risken är stor för
ännu en skattehöjning. Förvisso farhågor men likväl ett möjligt scenario.
Så mina frågor till kommunstyrelsens ordförande lyder:


Kan ni tänka er att dämpa inflyttningen och exploateringen för att således dämpa behoven av nya
lån?

Finns det någon pågående detaljplan med nytt bostadsområde som ni kan tänka er att ändra för att
få minskad exploatering och mindre bostäder?

Kan ni tänka er att sälja arrendetomter till de som vill köpa loss sitt arrende för att få pengar till
amortering eller nya lån?

Vilket år kan kostanden för ränta och lån vända och börja minska?

Både pandemin och invasionen av Ukraina har gett oss en påminnelse om hur viktigt det är att bevara
vårt jordbruk och vår självförsörjning. Ju mer vi måste importera av det som är livsnödvändigt desto
mer sårbara är vi när det kommer en kris. Därför är det av ovärderlig vikt att vi är rädda om våra
jordbruk.


Få har missat den mediala uppmärksamheten som uppkommit nu när kommunen planerar den nya
Tynäsvägen. Detta tack vare att just denna vägplan hotar det lokala jordbruket. Blir denna vägplan
verklighet så är risken stor att de som äger jordbruket ger upp då allt för mycket ängsmark tas i beslag.
Ängsmarken är viktig för nötkreaturen.


En annan viktig tillika aktuell fråga är klimatet. Ju mindre import av livsmedel desto mindre
klimatpåverkan. Vill majoriteten på Hammarö bidra till ett minskat självförsörjande och ett ökat
beroende till import från andra länder, något som både riskerar Sveriges säkerhet på lång sikt och
utgör ett hot mot miljön på kort sikt genom långa och smutsiga transporter?


Vår förhoppning är att majoriteten tänkt några varv till och inte genomför vägplanen så att det lokala
jordbruket hotas.


Så min fråga till kommunstyrelsen ordförande lyder:


Är ni fortfarande lika övertygande, trots pandemi och oro i Europa, att fullfölja den nuvarande
vägplanen för nya Tynäsvägen då denna hotar det lokala jordbruket?

Frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid har drivits länge i kommunen, men utan resultat. Varje
gång som frågan har lyfts så har det röstats ner. Det erbjuds således ingen barnsomsorg på nätter eller
ens sena kvällar i vår kommun. Flera andra kommuner runt om i Sverige erbjuder detta. T.ex. Kils
kommun. Varför inte i Hammarö?


Vi lever sedan länge i ett samhälle där många jobbar på andra tider än 08:00 – 16:00. Vi lever i ett 24-
timmars-samhälle. Detta är huvudskälet till att många kommuner erbjuder barnomsorg. Det räcker
med att ta vårdsektorn eller restaurangbranschen för att se behovet av denna barnsomsorg. Brist på
barnomsorg på OB-tid drabbar främst ensamstående småbarnsföräldrar då de ofta tvingas att tacka nej
till jobb. Är du dessutom timanställd och tackar nej till jobb så är risken stor att du hamnar längre ner
på vikarielistan.


Kommunal har gjort uträkningar som visar att det lönar sig för en kommun att erbjuda denna form av
barnomsorg. Kommuninvånarna jobbar mer och det skall tilläggas att de som jobbar på obekväma
tider i regel har betydligt högre timlön. Detta är en fråga som tåls att lyftas igen. En undersökning om
barnsomsorg på OB-tid gjordes i kommunen för cirka tio år sedan och då svarade över hundra
kommuninvånare att de är i behov av barnomsorg, utöver de tider som erbjuds. Denna siffra lär ha
ökat markant sedan dess.


För att ett ”nattis” skall kunna upprättas i Hammarö så kanske vi måste tänka utanför ramarna. Ett
samarbete med Karlstad kommun skulle kunna lösa denna fråga. Karlstad behöver säkerligen utöka sin
barnomsorg på OB-tid och vi behöver få igång detta. Verksamheten skulle kunna utföras i en lokal
som ligger nära kommungränsen. Det finns förmodligen flera fördelar i att samarbeta.
Förhoppningsvis skulle detta lösa frågan om barnomsorg på OB-tid som många kommuninvånare
längtar efter. Men innan detta eventuellt genomförs så är det vissa frågetecken som behöver klargöras.


Så min fråga till bildningsnämnden ordförande lyder:


Finns det möjligheter och fördelar i att, via ett samarbete med Karlstad kommun, införa barnomsorg
på obekväm arbetstid?

Social dumpning är ett otyg där rikare, i regel även större, kommuner ”hjälper” sina mest utsatta
kommuninvånare att söka bostad i en annan kommun. Det rör sig då ofta om kommuninvånare som
inte enbart har problem med ekonomin. Utan även med missbruk och psykisk ohälsa.


Effekten av detta blir att kommunen dumpar de invånare, som är i mest behov av olika stöd, till
andra kommuner. Detta är svårt att stoppa på laglig väg. Kommunallagen säger tydligt att varje
invånare har rätt att söka bostad i vilken kommun man vill.
Men, här får som sagt de utsatta ”hjälp” att söka sig till annan kommun. Det är med andra ord
kommunen som trycker på för att ”bli av” med kommuninvånare som kostar i både resurser och rena
pengar. Trots att personen ifråga inte vill flytta.
Man ställer ofta villkor till den utsatte. Villkor som säger att en flytt är ett måste för fortsatt stöd. Det
är då inte längre en ”välvillig rekommendation”. Gränsen mellan ”hjälp” och tvång är hårfin. Enligt
en statlig utredare är social dumpning olagligt. I synnerhet när det rör sig om fall där den utsatte får
krav riktade mot sig för fortsatt ekonomiskt och socialt stöd.


En rikstäckande undersökning om social dumpning har nyligen gjorts av Statskontoret (Statskontoret
är en myndighet som på regeringens uppdrag genomför utredningar, utvärderingar och uppföljningar
av bl.a. statlig och statligt finansierad verksamhet samt övergripande frågor om den offentliga
förvaltningens funktionssätt.) I denna undersökning medgav hälften av de värmländska kommunerna
att man har erfarenhet av social dumpning. 15 av 16 värmländska kommuner svarade i
undersökningen.


Denna fråga är lika viktig som aktuell så givetvis är det flera kommuninvånare som undrar hur det
står till med denna fråga i just vår kommun.


Så mina frågor till socialnämndens ordförande lyder:

Hur ser det ut i vår kommun när det gäller social dumpning? Har andra kommuner utfört social
dumpning hos oss eller har vi gjort det samma gentemot andra kommuner?


Vad gör man för att förhindra social dumpning?

Att kommuninvånare ges möjlighet att få en bättre hushållsekonomi är ett grundläggande
element för trygghet och välmående i kommunen. Undertecknad, samt flera andra inom
partiet Sans o Balans, har via kommuninvånare fått höra att barnfamiljer, trots att de redan
är hyresgäster hos Hammaröbostäder, blir nekade att flytta till en billigare hyresrätt. Detta
med motiveringen att familjen ifråga har skulder hos kronofogden.


Om detta stämmer så är det mycket märkligt. Om en familj redan hyr och vill få bättre
ekonomi, för att således kunna komma ikapp med ekonomin, så skall Hammaröbostäder
uppmuntra och stödja detta. Speciellt om det rör sig om barnfamiljer. Det som skall vara
mest avgörande är givetvis hur hyresgästerna skött inbetalningarna gentemot
Hammaröbostäder.


Är man hyresgäst så finns ju redan ett avtal och sköter man detta avtal så skall det inte vara
något hinder att söka annan lägenhet som har likvärdig hyra eller är betydligt billigare. Trots
allt finns det ju redan ett färdigt och underskrivet avtal mellan parterna.
Det kan ju även vara så att den nya lägenheten har samma hyra men har fler kvadratmeter
vilket passar en flerbarnsfamilj.


Om ovanstående uppgifter stämmer så måste inställningen och policyn ändras.


Därför är mina frågor till ordförande för Hammaröbostäder:


Stämmer det att Hammaröbostäder nekar redan befintliga hyresgäster att byta lägenhet
med motiveringen att hyresgästerna har skulder eller andra betalningsanmärkningar?


Om så är fallet. Kan man tänka sig att ändra sin policy/inställning så att redan befintliga
hyresgäster, som har skulder men ändå skött inbetalningen av hyran, får byta upp sig till en
bättre lägenhet?